Temat för idag är käkleden. Käkleden är en viktig led i kroppen för både människa
och häst.
Ser vi på huvudet ur ett skelettperspektiv är överkäke och skallben en enhet och underkäken hänger lös. Käkleden är den led i vilken underkäken rör sig relativt resten av huvudet. Käkmusklerna är så kallade anti gravitations muskler som, utan att bli mjölsyretrötta, håller upp underkäken på plats. När vi ska tugga eller prata är det underkäken som ska röra sig ner och upp. Ganska ofta ser jag antydningar hos människor att de lyfter sitt huvud upp och bort från underkäken när de ska öppna munnen. Den gesten blir tydligare hos en del sångare som vill få ut sin röst med viss kraft. En sån rörelse påverkar balansen i kroppen rätt mycket eftersom huvudet i sig väger flera kilo (4-6 kg för en vuxen).
Eftersom käkmusklerna är designade för att hålla uppe underkäken är de avspända när munnen är stängd och i arbete när munnen öppnas. Det gäller för både människa och häst. I käkleden finns ett visst utrymme för en sidgående rörelse av underkäken, den behövs när vi ska mala ner maten med våra molarer (tänderna längst in i munnen). Hos hästar, som äter betydligt större mängder fibrer än oss, är denna malande rörelse viktig för att få maten tillräckligt finfördelad.
Begreppet att vara låst i käken finns både hos människa och häst och hos oss båda innebär en låsning av käken att tänderna slits ojämt, vi får ett bettfel som i sin tur påverkar käkleden vilket i sin tur påverkar muskulaturen kring käkled, nacke och bekymren vandrar sen vidare ut i kroppen. Hos människor är spänningar kring käkleden en vanlig orsak till migrän och vi har uttryck för hur ilska, oro och frustration visar sig i och kring käkleden, att ha hopbitna käkar och gnissla tänder är två exempel. Bit aktivt ihop dina tänder och känn hur tonusen i halsens muskulatur ändras.
Illa tillpassad bettsling och felaktigt spända nosgrimmor ökar risken för sår på slemhinnor, tryck på laner och tunga och smärta orsakar spänningar i käkleden hos hästar. Dessa spänningar låser halskotpelaren och då hästen nyttjar halsen som en balansstång är det lätt att hästen uppfattas som stel och obalanserad. Hästen ska ha en avspänt sluten mun för att ha tillgång till både andning och en följsam halskotpelare. Att dra igen munnen med nosremmar är att bortse från orsaken till en, som det ofta kallas, orolig mun. En orolig mun är en indikator på en bakomliggande orsak som kan sitta i hästen eller hos ryttaren.
Mina hästar fick en genomgång av sina munnar för en tid sedan och det visade sig att mitt sto hade spår av bett i sin mun som kommer att ställa krav på noggrann tillpassning om jag en dag överväger att rida med bett. Hos henne hade slemhinnan över lanerna veckat sig mot tänderna. Lite som en trasmatta som en hund slirat ihop när den kommer i full fart. Hon hade förändringar i benvävnaden i lanerna vilket är nästan en garanti för att hon skulle få ont av att ha bett i munnen.
Allt hänger ihop hos både häst och människa. Vi är i grunden gjorda för att fungera och med ett öppet sinne för våra egna och hästarnas signaler att något har hamnat ur balans och att jämnvikten fått förlorad så ger vi oss möjligheten att agera innan skadan är ett faktum.
I september är det kurs i Applied Equine Podiatry (AEP) i Boden igen. Jag kan varmt rekommendera kursen till alla som vill lära sig med om hur hästens fot (= all vävnad innanför hovkapseln) fungerar och vilken stimulans den behöver för att hästen ska få en sund hov. Allt vi gör med våra hästar är en kompromiss med deras natur som ett djur, så ju bättre vi blir i våra kompromisser desto bättre mår djuret häst. Läs mer om AEP och anmäl dig via www.appliedequinepodiatry.org