Om Effektiv Sitsträning

Effektiv sitsträning hjälper dig att bli en bättre ryttare, du blir säkrare i sadeln och du kan använda hjälperna effektivare.

En bra sits

En bra sits kännetecknas av att överlivet bibehåller en stabil och avspänd position som inte påverkas av att du rör armar, händer, ben eller fötter, (ger signaler till hästen), eller av övergångar mellan gångarter och/eller riktning (säker i sadeln).

Har du nytta av sitsträning?

Upplever du något av följande när du rider har du nytta av sitsträning:

- ditt överliv åker fram i avsaktningar

- du händer att du tappar stigbyglarna

- fötterna glappar i stigbyglarna

- tyglarna glappar

- du kommer inte djupt ner i sadeln

- nedsittning i trav upplevs som obehaglig

- du har svårt att vara kvar i lätt sits

- du blir efter i rörelser som galoppfattningar eller sidvärtsrörelser

100% fokus på dina individuella förutsättningar

När du kommer till mig så får du rida på någon av mina trygga skolhästar som jag longerar. Det gör att du kan koncentrerar dig helt och hållet på dig själv utan att bli distraherad av att kontrollera hästen du sitter på. Själva träningen sker med specifika rörelser som är till för att du ska träna balans och koordination. Genom övningarna lär du dig att känna igen och bibehålla en god hållning med överlivet så att du avspänt kan följa hästen i alla gångarter. Det är inte hur det ser ut som är det viktiga, utan det som räknas är funktionen. Kan du vara avspänd i alla gångarter då har du en stabil, balanserad sits. De flesta av oss känner instinktivt igen balans eller obalans när vi ser det. Att känna igen slutmålet är dock inte samma sak som vägen dit. Jag kan hjälpa dig med vägen till slutmålet; en avspänd, följsam och balanserad sits.

Hur det går till

Den effektiva sitsträningen följer en gammal och väl beprövad ordning där ryttarens överliv har första prioritet. Nyckeln till en avspänd och följsam sits utgörs av den goda hållningen hos ryttarens överliv samt hur överlivet balanserapå ryttarens sittben. Vad detta innebär i praktiken, hur det känns och hur du bibehåller detta tillstånd i olika gångarterna är det första som du får lära dig att känna igen när du kommer till mig. För att du ska kunna uppleva sann balans rider du utan stigbyglar.

När du kan känna igen och kontrollera balansen hos ditt överliv är det dags att undersöka och kontrollera underskänkelns position. När du i olika gångarter kan kontrollera både överlivet och skänklarna utan att du blir spänd eller hamnar i otakt med hästen, när stigbyglarna inte stör överlivets balans och avspändhet då har du nått målet; en avspänd, följsam och balanserad sits.

Träningen innehåller följande steg:

1. överlivets hållning och balans
2. följa hästen i alla gångarter utan att nr 1 störs
3. underskänkelns position utan att störa nr 1 och 2

Hur många lektioner krävs det?

• 1 lektion ger dig nya idéer och impulser
• 3 lektioner ger dig möjlighet att själv känna igen när det är bättre eller sämre
• 6 lektioner ger dig möjligheten att korrigera dig själv
• 12 lektioner ger dig en god start för att befästa ditt nya sätt att använda din kropp så att du gör rätt automatiskt och kan koncentrerar dig på att skola din häst

Här kan du se en film om Effektiv sitsträning

Kommentarer om Effektiv sitsträning

"Hej Lena! Har haft en fantastisk dag med min häst! Efter sitsträning och samma övningar vi gjorde sist så provade jag att tölta och använde halvhalten och inandningen. Fungerade helt otroligt bra! Jag är så lycklig!"
Kerstin och Vildur, våren 2010

"Hej, vill dela med mig av det här;  Min dotter som är 13 år var hos dig Lena i våras (2011) för några lektioner i sitsträning. Under sommaren har vi varit iväg på SM i Dressyr för New Forest. Allt gick fint och det roligaste var att domaren från Flyinge gav henne speciellt gott betyg för hennes sits. Tänkte på dig då:)! Tack, ses igen mvh Denises mamma Maria Tayli"

"Hej Lena! Tack vare dig har jag blivit medveten om mina styrkor och svagheter och jag har så många fler valmöjligheter att komma underfund med min kropp och balans. Jag kunde ju inte vara med på dina fina kurs tillsammans med Maria Bucht då jag redan var anmäld till ridkurs för både Perry Wood och Rui Almeida direkt efter varandra. Jag har inte tränat för dem sedan i höstas. Båda två påpekade med stor emfas hur mkt bättre ryttarkänsla jag hade fått och var väldigt glada över vilka framsteg hästarna därmed gjort nu när jag har möjlighet att ge dem utrymme för rörelserna och framförallt sitter med i rörelsen på ett betydligt bättre sätt än tidigare. Jag är verkligen skyldig dig ett stort varmt tack, du har alltså gjort mig, hästarna, medryttarna och tränarna lyckliga tillsammans! Hoppas du får en underbar sommar och att jag får tillfälle att återkomma på ett eller annat sätt, för ju mer man kan desto svårare blir det ju..."
Gunilla Grebbert, våren 2010

Läs om Effektiv Sitsträning på min hemsida:

eller boka en lektion på lena.danius@ekipage-1.se

Vårteminen och sommaren är fullbokad, men det går bra att boka nu för lektioner i hösten. Tider finns från 1 augusti och framåt. Pris 800 kr/lektion.

Välkommen!

Film klassisk ridning del 1

I förra veckan tog jag med mig Yeats och åkte på årets första träff i ”Ecole de Légèreté”. Med start idag tänkte jag lägga ut ett par filmer på när jag jobbar Yeats.

Denna första dag fick jag visa upp att grunderna fanns på plats efter vinters långa uppehåll:

1. Yeats är lugn och uppmärksam och kan koncentrera sig på mig
2. Yeats är lätt för handen och lätt för skänkel
3. Yeats visar eftergift i munnen, dvs rör underkäken avspänt, sväljer saliv
4. Flexions a) hög, b) till höger resp vänster, c) sänker halsen d) eftergift i nacken
   
   

Lätthet för handen

Att en häst är lätt i handen innebär att den inte hänger på bettet, eller drar sig undan kontakten. Denna lätthet ska finnas kvar även när hästen får längre hals och får gå lång och låg, när man ställer och böjer och när hästen ombes att ge efter i nacken. Detta är A och O.

Lätthet för skänkeln

Lätthet för skänkel innebär att hästen svarar framåt för ett mycket lätt tryck från skänkeln, ungefär som ”vinddraget ifrån stöveln”. Lätthet för skänkeln innebär också att hästen bibehåller den gångart med det tempo jag bett om utan att jag är där och driver.

Just för Yeats

För Yeats är den långa och låga positionen viktigt eftersom han dels har en lång rygg och dels är överbyggd. Därför låg tyngdpunkten den första dagen på att kolla att Yeats kan gå i denna form i alla gångarter och i övergångar mellan gångarter och vid varvbyte. ”Viktigt” innebär inte att jag aldrig någonsin höjer honom, viktigt innebär att jag ska kunna be Yeats återgå till denna position med halsen (öronen i mankhöjd) och nacken (näsan klart framför lodlinjen) så ofta och när jag ber om det. En hals som är lägre än öronen i mankhöjd är inte användbart för någon häst, en sådan position placerar bara för mycket vikt på frambenen.

Prioriteringar

Du kan se, speciellt på slutet när vi ska göra 10-meters volten i galopp med Yeats ställd utåt att Yeats kommer upp med huvdet i det andra försöket. Denna volt var jobbig för Yeats och jag fick tydligt be om att få volten just 10 meter. Eftersom mina diskreta signaler med händerna och viktshjälper inte räckte till för att övertyga Yeats om att göra en 10-meters volt fick jag ta ut vänster hand mera samt knacka med spöt på höger bog. Yeats svarade fint men för att klara uppgiften tog han upp hals och huvud för att utnyttja den balansstång som halsen utgör. Det är helt OK. Han kommer få fortsätta ta upp halsen tills han blir starkare och mer koordinerad så han inte behöver ta till halsens vikt för att fixa volten, då kan jag be honom vara kvar i en rundare form med eftergift i käken och nacken.

Eftergift i munnen

Tittar du noga kan du se att Yeats har en eftergiven mun, dvs att han rör underkäken då och då. Han gör det inte konstant och detta är en av det saker jag ska jobba vidare med. Har man en gång känt skillnaden på att rida en häst med eftergift i käken jämfört med en som inte har det så vet man varför detta är viktigt. Lösgjordhet hos hästen och lätthet för handen börjar här!

Position vs riktning eller kan de förenas?

"Det finns ingen korrekt position, det finns bara en korrekt riktning" har FM Alexander sagt. Jag har grunnat på den frasen och håller både med och inte med.

Det finns de som har tränat sig att bli levande statyer och de kan stå stilla förvånansvärt länge. Roger ”Gräns” Jonsson är mimare med fem års utbildning. Mimträning är en kombination av spänning och avslappning, det handlar om att kunna vila i en ställning. För att kunna röra sig i slow motion måste man träna upp sin kropp. Det tar ett par år, säger han. När man tagit på sig kostymen och sminkat sig och ställt upp sig uppnår man ganska fort en stillhet. Det är som en form av meditation. Det är ju inte så att man står helt still – kanske bara några minuter innan man vrider sig lite eller gör en rörelse. (läs hela artikeln här)

Under 1600-talet (rätta mig om jag har fel!) tränade man hästar och ryttare att bli levande skulpturer, man modellerade hästen så att den med en fysisk avspänning kunde stå i en pose under längre tid. Modellerandet var mjuk massage som skulle göra att hästen vilade lugnt och utan onödig spänning i den valda positionen.

Positioner som i denna bemärkelse uppfattas som stilla behöver alltså inte vara statiska. Och vad är det som hindrar dem från att bli statiska? Jo, riktning (direction).

Om kroppen är på väg någonstans - om så i slow motion - så finns det en rörlighet i hjärnan, det vill säga i nervsystemet, och då flödar det information mellan hjärna och kropp.

Ordet position kan ha en fysisk såväl som en psykisk innebörd. Låsta positioner är ett begrepp som signalerar en statisk relation utan rörlighet som kan vara både fysisk som psykisk.

Det är ofta jag ser hästar och ryttare i just låsta positioner. En vanlig fysisk kontaktpunkt för en låsning är ryttarens hand i relation till hästens mun. En annan låsning är när ryttaren intar en position i sadeln och strävar efter att hålla den positionen oavsett hur hästens kropp rör sig. Det finns mentala positioner som bottnar i uppfattningar som ryttaren har om sig själv (prestationsångest) eller om hästen (lat, trög, het)

Alla låsta positioner går ut över följsamheten när muskelkostymen blir upptagen med att hålla kroppen i en viss postition, ett visst stöd i tygeln eller blir låst som ett svar på en mental låsning. Den låsta kroppen påverkas på ett sånt sätt att den inte längre kan följa hästen i dess rörelse(riktning).

Nu är det så att alla rörelser fordrar att kroppen intar en position. För att sen få till en bra rörelse krävs det en klarhet i vilken riktning kroppen/positionen ska gå.

Jag har börjat träna jujutsu och det är otroligt bra träning i position och riktning. Om den jag tränar med och jag har en bra position relativt varandra och i våra egna kroppar och en klar bild av i vilken riktning rörelsen kommer att gå så flyter alla rörelser mjukt och utan uppenbar kraftansträngning genom våra respektive kroppar och ingen av oss upplever fällningarna eller kasten som obehagliga eller smärtsamma när vi tränar. Men de gånger då position och/eller riktning fattas oss får vi problem, det blir kraftkrävande, osmidigt, obehagligt (i vissa fall smärtsamt) och skaderisken ökar.

Position och riktning är giltigt även i ridning! Vi rider inte bara, vi delar en upplevelse av position och riktning med en annan varelse. Som ryttare väljer vi den disciplin som vi vill att hästen ska arbeta inom och träningsmetod.

Oaktat ditt individuella val behöver du som ryttare skaffa dig kunskap om både den position och riktning som gäller för det du vill göra tillsammans med hästen.

Saknas den kunskapen förvandlas ridningen till hästbrottning och eftersom hästen är starkare, snabbare och större är det lätt att ta till "grova metoder" och skarpare utrustning och kvar på banan finns två förlorare...

"Något som uppnås med hjälp av våld kan bara behållas med våld."
Mahatma Gandhi

Position + riktning=balans + följsamhet

Vad är egentligen balans och följsamhet?

Balans är, som jag ser det, kroppens svar på gravitationens fråga. Kan jag förbli på mina fötter i stillhet eller rörelse? Eller om jag sitter i sadeln, kan jag balansera mig på mina sittben? Hur stor ansträngning behöver musklerna göra för att hålla mig i balans? Måste jag ta stöd av något utanför mig för att kunna hålla balansen?

Följsamhet är, enligt mig, min förmåga att med bibehållen egen balans låta kroppen följa med i en rörelse som genereras av någon (eller något) annat utanför min egen kropp. Den rörelsen kan komma från att jag åker skidor, cyklar, rider eller dansar.

Grunden för en god sits är att vi positionerar skelettet på ett sånt sätt att de sk hållningsmusklerna ges en möjlighet att hålla oss uppe med minsta möjliga anspänning. Den sortens grundhållning ger också förutsättningar för god balans och följsamhet.

Men i begreppet position finns en möjlighet att hamna i konflikt med både balans och följsamhet och den risken infinner sig om vi tror att position är något statiskt, något vi intar och sen håller kvar (på engelska "strike a pose").

Alexanderteknikens sätt att göra en position relativ är att betona de riktningar (directions) som man vill ska vara möjliga i det ögonblick positionen ska i rörelse.



Bilden ovan kommer från boken Ridning - en handledning av Percy Hamilton från 1923 och visar en ryttare som med god balans och följsamhet som utan att hänga i hästen hänger med på den ökade trav som erbjuds honom. Och hästen bär sitt huvud högt men notera att det är ingen hängmatta ryttaren sitter i, tvärt om! Det är en rygg med bärighet, det märks inte minst på hästens ben - det är en stillbild med trycka i sig!

Ha den här bilden på näthinnan när ni studerar ridning idag. Den här ryttaren är inte farträdd! Han ber om ökad trav och han låter sig föras av hästen, han har en god position och inom sig en klar riktning - full fart framåt!

"Hårdhet och kraft är ensamrätt för de medelmåttiga som aldrig vill vara sanna."
de la Guérinière

En lodlinje är mer än en rak linje

I tidigare blogginlägg har jag skrivit om den lodräta sitsen och varför det är viktigt att vi strävar efter att orientera kroppen kring lodlinjen.

Lena och jag har tagit några bilder där Lena agerar ryttare och jag håller i lodlinjen. Den första bilden nedan illustrerar den idag så vanliga något bakåtlutade sitsen - på den avviker ryttarens kropp rätt rejält från lodlinjen. Den uppmärksamma läsaren ser att Lena får balansera den bakåtlutade ryggen med att både föra fram både underskänkel och huvudet för att undvika att ramla bakåt. På en häst i rörelse hade hon dessutom fått använda sig av tyglarna för att hålla balansen.

Det går att få till en hyfsat rak linje mellan axel, höft och häl på den sitsen, precis som vi gör här på bilden men då möter den i sig raka linjen jordens yta med en vinkel mindre än 90 grader.

På den här bilden visar vi det som brukar kallas skrev eller hängsits. Här kan man se att avvikelsen mot lodlinjen är mindre än i de övre bilderna och att vinkeln är större än 90 grader mot marken. Även i denna sits kan ryttaren bli instabil och behöva balansera sig i tygeln men så länge hästen rör sig kontrollerat kan ryttaren ha en lätt kontakt i tygeln.

Sista bilden är vårt bidrag till att illustera den lodräta sitsen.

Jag vill tacka Lena och min stabila (om än omusklade) häst Woody för sin medverkan på bilderna.

Om du är intresserad av att provrida Woody så gäller det att vara morgonpigg. Lördagen d 2 april kl 9 finns det en möjlighet till en lektion (60 min) Alexanderteknik i Vallentuna. Läs mer på Birga under kurser/mässor.

Den 27 mars i Boden, via Distansridning i norr ger jag ett seminarium under den käcka rubriken "Passar min rumpa i min sadel?" Som en extra bonus kommer jag att ha ett skelett sittande i sadeln under den teoretiska delen. Det ger många aha-upplevelser kan jag lova!

Ytterligare tre P:n av betydelse

Lena har tidigare skrivit om våra tre P:n och på resan hem efter Plockepinn-helgen kom jag på att vi har tre P:n till som betyder mycket för oss båda.

Två är till sin natur lite mer "interna" men minst lika betydelsefulla i vårt arbete med ryttare och hästar. Det tredje är viktigt för oss alla.

Passion: Både Lena och jag är passionerade; i undervisning, i läsning, i att söka efter lösningar och i chokladiga efterrätter.

Om det är position, precision och perception som är ledstjärnor på vår resa längs ridkonstens väg så är passionen drivkraften. Den bär oss, den ger oss lust och kraft att vandra vidare.

Potential: Hos varje individ, tvåbent eller fyrbent, ser vi potential. Det sanna ekipaget kan ligga dolt eller vara tyngt av för stark muskulär anspänning eller svårigheter att kommuniciera med varandra, sånt påverkar relationen negativt.

När vi med vårt samarbete hjälper ekipaget att komma förbi det som hindrar dem från att bli och förbli samspelta och kommunicera med harmoni, då...då växer passionen.

Paus: Det är viktigt att ta paus, att reflektera och analysera det som hänt - bra eller dåligt. Nyckelorden är observera utan att värdera.

En viktig paus är skritten på lång tygel. Gör den till en vana. Slentrianskritten lämnas åt sitt öde - ge dig själv (och hästen) möjligheten att absorbera det ni just gjort. Du analyserar arbetet och era insatser, hästen får skritta ur sig eventuell överspänning i muskulaturen.

Ta sedan tyglarna igen och rid med hälften så mycket kraft - på så vis närmar ni er er fulla potential som ekipage.

3P: Perception, position, precision

Perception, position och precision. Dessa är tre ord som Maria och jag valt som ett återkommande mantra. Ofta återkommer vi till dess ord när vi undervisar och du kan se det i våra annonser. Jag kommer här presentera orden och förklara varför vi valt just dessa. Både Maria och jag kommer med stor sannolikhet återkomma till dessa tre ord eftersom deras innebörd är mångfasetterad och kan stå för olika saker i olika sammanhang.

Perception
Nationalencyklopedin förklarar perception så här: ”perception, varseblivning, mental tolkning av förnimmelser producerade av stimuli från omvärlden, den grundläggande funktion genom vilken levande varelser håller sig informerade om omgivningen. Perception resulterar i en inre bild av omgivningen, vilken är organiserad så att vi kan forma ändamålsenliga handlingar. Förmågan till perception har utvecklats i samband med förmågan till rörelser.”

Vi uppfattar saker omkring oss med hjälp av våra sinnen (ögon, hörsel, känsel). Ofta tar vi emot så många intryck att dessa måste sorteras. Den sorteringen står hjärnan för. Min och din hjärna väljer i varje situation vilka sinnesintryck som den ska fokusera på. Det här gör att två personer kan erfara samma situation helt olika, och då kan de också komma fram till helt olika ”ändamålsenliga handlingar”.

Position
Position kan stå för både positionen i min egen kropp, dvs hållning eller ohållning. AT ger mig verktygen så jag kan utforska vad just min optimala hållning är där bara kroppens hållningsmusklerna är engagerade och inget annat. Position kan också stå för hästens hållning. Precis som människan kan hästen ha god hållning eller vara kollapsad eller spänd. Position kan också vara min relation till hästen. Både vid arbete från marken (om det är handarbete eller (lös-)longering) och vid ridning är min relativa position av betydelse.

Precision
Precision behöver knappast någon vidare förklaring i sig. Både perception och position kan ske och bibehållas mer eller mindre precision. Jag ser precision som resultatet av perception (jag uppfattar det jag behöver för att kontrollera en viss situation och ändra den på det sätt jag önskar), och position, min egen, hästens och den relativa positionen mellan våra kroppar.

Men inte perfektion
Ett ord vi medvetet valt att inte fokusera på är perfektion. Visst är perfektion något man strävar mot, men vi tror att vägen dit inte underlättas av att fokusera på att vara perfekt. Det blir då alltför lätt att fokusera på det som saknas, och då är de inte långt till att börja döma sig själv. Istället föreslår vi att du (och vi) fokuserar på just perception. Perception innebär att du strävar efter att bli medveten om det som händer i din egen kropp, i hästens kropp, med kommunikationen, i omgivningen osv. Allt kan man så klart inte koncentrera sig på samtidigt. Att skola sig själv som ryttare handlar bl.a. om att fundera på vad det är du ska koncentrerar dig på av allt det som du har möjlighet att uppfatta.

Maria och jag tyckte också att vi var extra kluriga eftersom perception, position och precision även funkar på engelska :)

Klassisk ridning är ledarskap extrem

I helgen hade jag förmånen att få demonstrerar ledarskap (natural horsemanship) i Kalix. Jag hade inte bara tur med vädret, utan också intresserade åhörare. Efter förmiddagens demonstration och eftermiddagens privatlektioner är det tre grundläggande viktiga kom-i-håg som lyser klart:

1. Titta på din häst! Det går inte att vara ledare för din häst om du inte vet vad din häst gör eftersom hästar främst pratar med kroppsspråk.
2. Håll koll på dina fötter! Har du låtit din häst avgöra vart du ska stå?
3. Ge din häst utrymme! Du kan inte bli arg för att din häst knuffar på dig, eller värre, om du hela tiden håller hästen nära dig med kort grimskaft samtidigt som du fokuserar på något annat.

Tradition är viktigt därför att hästens natur, dess instinkter, inte har förändrats! Ända sedan människan började rida hästar för ca 6 000 år sedan har de som lärt sig hemligheten med hästen natur haft bättre framgång än de som inte lärt sig hemligheten. Tyvärr är den moderna versionen av svensk tradition dålig på att föra vidare de urgamla nycklarna till bra hästhantering i praktiken.

Vad är då hemligheten med hästens natur?

• Hästar är ett flockdjur. Det innebär att hästar i grupp alltid vet vem som är ledaren. Det gäller även om gruppen består av en häst och en människa.
• Hästar är flyktdjur. Det innebär att hästens första svar i en situation den inte känner igen är att springa därifrån. Detta beteende blir värre om hästen är ledaren och inte människan.
• Hästens reflexer är 6-7 gånger snabbare än människans. Därför måste jag etablera mig som ledare i min relation till hästen.
• Hästar vänjer sig snabbt. När hästens flyktbeteende utlöses springer den ca 200-500 meter. Sen stannar den och kollar in vad det nu är som skrämt den. Det är den här reflexen man utnyttjar vid toleransträning.
• Hästar avgör vem som är ledare med hjälp av förflyttning. Den individ som kan få den andra att ge upp utrymme är den som är ledaren. En bra ledare är aldrig arg, frustrerad, ledsen, uppgiven etc när hon ber den andra individen flytta på sig.
  

All ridning, även klassisk ridning, är ledarskap. Den gemensamma nämnare är din förmåga att dirigera din häst. Grundlägga ledarskap är tex ATT be din hästen svänga högar - och hon gör det :) - hur får hästen bestämma själv. Klassisk ridning är att inte bara be hästen svänga höger, utan även kunna be hästen om HUR hon ska svänga höger. Ex. sväng höger med vikten på framdelen = framdelsvändning, eller sväng höger med vikten på bakdelen i galopp samtidigt som hon tittar i rörelseriktningen = galoppiruett.

Enkelt, men inte lätt!