Arbete på trähästen

Välkomna till blogghösten 2012. Som Lena skrev förra veckan ska hon ägna hösten åt sin uppsats och när den är klar kommer hon att bli en ännu bättre pedagog ute på ridbanorna. Här hos mig har sommarlovet tagit slut och "arbetsårets rutiner" har börjat finna sin form. Det är vemodigt och skönt på samma gång! Med det sagt övergår jag till dagens inlägg - arbete på trähästen.

En viktigt del i Alexanderteknikens utbildning av ryttare är arbetet i sadel på en trähäst. Ursprungligen utvecklades proceduren på 60-talet för att hjälpa en AT-lärare som efter en höftskada ville återuppta ridningen. För att förbereda kroppen, muskler och höftleder, för att sitta i sadeln igen satte man upp sadeln på en specialsnickrad träbock, det som idag kallas trähästen.

Som ryttare finns det massor av information att hämta från en lektion på trähästen. Sadeln är en kontaktyta mellan häst och ryttare. Sitsen på sadeln ska passa ryttarens rumpa. Får man som ryttare ont av sadeln så påverkar det ridningen negativt! Eftersom trähästen står stilla och är rak kan finns det mer att lära om sin sits; sitter ryttaren snett, roterat, skevt, framåt- eller bakåtlutad. Allt sådant är det möjligt att utforska i lugn och ro på trähästen.

Genom att jag lyfter benen, roterar lårbenet i höftleden får ryttaren en känsla för hur "väl" kroppen fungerar och om det skiljer i rörlighet/rörelsekvalitet mellan höger respektive vänster sida - något som det ofta gör!

Det går också bra att rida på trähästen! En ryttare kan till exempel rygga sin häst och då kan jag se om hästen ryggar rakt bakåt eller om ryttaren vrider sig i hjälpgivningen och alltså får en häst som ryggare snett bakåt. Galoppfattningar, halt, sidvärtrörelser - allt går att träna (med reservation för lättridning i trav...det är trähästen för stilla för).

Arbetet på trähästen syftar till att träna ryttarens perceptionsförmåga, det vill säga förmågan att kunna avläsa vad som händer i den egna kroppen, att bli bekant med de vanor som finns etablerade i kroppen och att få verktyg för att medvetet kunna arbeta med att förbättra det som kanske lägger hinder i vägen för god ridning.

På trähästen kan jag även hjälpa ryttaren att utveckla sin ryttarhand genom att helt enkelt arbeta med tyglar. En stilla hand är helt beroende av en rörlig arm och det får bli temat för nästa blogg!