Det finns en koppling mellan kolik och foderkvalitet och med tanke på vilket allvarligt tillstånd kolik är så har jag tagit hjälp av Sara Beckman även med detta avsnitt om foder.
Hästen är en grovfoderätare och näringen görs tillgänglig för hästen i den jäsprocess som sker i grovtarmen. Grovfoder är i stort sett gräs och det finns i tre former; färskt (bete), torkat (hö) och syrakonserverat (silage)
Gräs kan förorenas av jord vid hårt regn. I nyslaget gräs som läggs i en hög utan luftning tar fort värme och skadliga bakterier och mögelsvampar växer snabbt till.
Hö konserveras genom torkning. Vattenhalten är ca 16% (Torrsubstans, TS, 84%). När det inte finns fritt vatten kan inte mikroorganismerna växa. Om höet tas in eller pressas i balar innan det är helt torrt utan att sedan direkt torkas klart med hötork så växer de skadliga organismerna snabbt. Detsamma händer om höet blir fuktigt från läckage i taket, genom att fuktig stalluft passerar genom det eller för att det bildas fukt under det vid förvaring direkt på betong utan luftspalt (tex på lastpallar) under.
Silage konserveras genom en kombination av syrning, jämför surkål eller bostongurka, och lufttät lagring. Man gynnar de mjölksyraproducerande bakterierna så att de växer och ger en sur, syrefri omgivning där oönskade - och för hästen skadliga, mikroorganismer inte kan växa. Silage är ett samlingsnamn för ensilage, 65-75% vatten (TS 35-25%), och hösilage som är torrare 45-60% vatten (TS 55-40%). Till hästar används nästan uteslutande hösilage. Hygienkraven är dock lika oavsett silageform.
Om gräset är för torrt när balen pressas får de nyttiga bakterierna svårt att växa till och konservera fodret. Om vallen skördas när den börjat blomma ut är stjälkarna hårda och det är svårt att packa balen och det blir lätt för mycket luft i balen – vilket gynnar de skadliga organismernas tillväxt. När balen öppnas eller om det blir hål i plasten kommer luft in och de skadliga organismerna kan börja växa. Ser du mycket hela styva strån och utblommade ax och blommor i balen – fodra upp den snabbare för att ”hinna före” möglet.
Ett bra silage skall lukta lätt syrligt - som surkål. Ett foder som luktar sött syrligt som ost eller skarpt, eller som är varmare än utetemperaturen tyder på feljäsning och att skadliga organismer frodas.
En duktig bonde kan påverka den hygieniska kvaliteten mycket! Genom att torka höet extra i ladan konserveras det bättre. Ensileringen kan påskyndas och processen säkerställas genom att: pressa vid rätt vattenhalt, vid behov klippa råvaran, tillsätta syra om gräset är torrt eller styvt, pressa balarna hårt, sätta många lager plast så balen blir tät. Var lika noga som bonden då du förvarar fodret!
Generellt behövs sju vuxna hästar som äter från en hösilagebal som öppnats för att de skall äta fortare än fodret hinner förstöras av luften. I Norrland kan man vintertid ha färre hästar per bal om det är minusgrader när den öppnats.
Ett grovfoder med synligt mögel, som luktar ”dammigt” eller som är varmt har normalt mycket hög halt av oönskade organismer. En silagebal som öppnats och som börjar ta värme tyder på hög tillväxt av organismer – fodra upp snabbt eller kassera. Vilket är dyrast? Att kassera balen eller att tillkalla veterinär pga kolik?
En häst skall dagligen äta minst 1,2 kg hö eller 1,5-1,7 kg hösilage (beror av vattenhalt) per 100 kg häst. De flesta ponnies/hästar som rids 1-2 tim/dag klarar sig utmärkt på bara grovfoder + mineraler + sommartid salt. (Försök vid SLU, har visat att även starthästar på travet kan fodras med enbart grovfoder och nå full prestation).
Problem med kolik kan uppstå om grovfodret har lättlösligt protein och låg fiberhalt – det ger fel balans och feljäsning i tarmen. Den foderkvalitén uppstår med grovfoder som är skördat under perioder med mycket regn eller då man tar en extra skörd sent på hösten. Fodret känns igen på stort innehåll av gröna blad och nästan inga grässtjälkar. För att fodret inte skall passera för snabbt genom tarmen och orsaka gasbildning måste det kombineras med något kilo halm/dag som fibertillskott. Detta grovfoder kräver stor noggrannhet vid konserveringen och då balen öppnas för att få bra hygienisk kvalitet.
Mycket stärkelse i foderstaten från kraftfoder kan även det ge kolik. De gasbildande bakterierna växer till i tarmen. För lite grovfoder i foderstaten kan ge kolik för att tarmfloran blir fel så att extra gaser kan produceras och för att tarmrörelserna inte stimuleras tillräckligt av fibrer och därmed transporteras inte gasen ut som den skall.
onsdag 21 december 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hej Maria,
SvaraRaderahur många kg antar du att balen har när du säger "Generellt behövs sju vuxna hästar som äter från en hösilagebal som öppnats för att de skall äta fortare än fodret hinner förstöras av luften. I Norrland kan man vintertid ha färre hästar per bal om det är minusgrader när den öppnats."?
Det kanske finns en standard på hur många kg en stor ensilagebal har, eller varierar det?
Du måste ju utgå från de där stora som väger ett par hundra kg och inte de mindre som bara väger runt 20 kg, men finns det inte en mellanstorlek också?
/ Lena
Hej Lena,
SvaraRaderamed tanke på den mängd foder som rekommenderas per 100 kr häst och dag antog jag att bilden av ett stort "traktorägg" var den naturliga.
En stor bal, 120 eller 140 cm i diameter väger allt från 350 - 550 kg. En välpackad bal och hög vattenhalt gör balen tyngre. Utan att väga varje bal för sig är det svårt att veta den specifika vikten.
Hösilage är dessutom lite som vin, varje bal har sin egen syrningsprocess och det betyder att det kan finnas kvalitetsskillnader balar emellan även om de är balade samma dag på samma fält. Torrhö är alltid torrhö ur den synvinkeln.
Här i norr dominerar fortfarande balen som är 120 cm i diameter. Men allt oftare kan man se en mindre rundbalsvariant och här i närheten av mig finns det fyrkantbalar om ca 20 kg.
Kvalitén på de små fyrkantbalar som jag provat imponerade inte på mig. Det verkar vara svårt att pressa ut luft ur dem så möglet frodas. Av de jag köpte fick jag kassera mer än 50%. Då tror jag mer på de runda småbalarna, det känns som att formen gör att det blir lättare att packa ihop och pressa ur luften hur gräset.
En öppnad hösilagebal på 120 cm bör vara uppäten inom 4 dygn om det är max +4 grader. Är det varmare förstörs den snabbare och är det kallare håller den längre. Längst hållbarhet blir det vid konstant minusgrader.
Det är vanligt att bara ställa ut en bal i hagen och antingen skära upp hål i balen eller ta av toppen på balen och låta hästarna ha fri tillgång till hösilaget. Så har jag också gjort.
Fördelen är att hästen har fri tillgång till foder under dagen om man har svårt att komma loss för att fodar lunch. Det finns dock några nackdelar med den metoden och några av dem följer här.
Om temperaturen varierar påskyndas förruttnelsepreocessen i den del av hösilaget som fortfarande är under plasten. Hösilaget blir blött av nederbörden, snön må väl vara men om det regnar eller går från - till + grader påskyndas baterie- och mögeltillväxten i balen.
Hästar är connesörer och de äter det göttaste först. Det innebär att de river ut det de inte vill ha från balen i jakten på gobitarna. Det de river ut trampas ner i marken och de skiter bokstavligen och bildligen i det. Det fodret måste man rensa ut ofta för där frodas ohälsosamma mikroorganismer.
Som hästägare kan man missa att balen har partier av "svartmögel". Hästarna brukar sortera ut dessa hopklumpade partier men precis som för möglig mat så finns sporerna långt utanför det område där möglet visar sig och porer kan vara illa nog i tillräcklga koncentrationer.
Balens vattenhalt är av betydelse vid minusgrader. Om vattenhalten är hög fryser balen ihop och blir som ett isblock. Då får hästarna inte loss någon mat eller får äta mat som kyler dem inifrån.
Ett sätt att komma tillrätta med några av nackdelarna är att använde en foderhäck med tak utformade för häst. I den kan man placera en öppnad bal under tak och upp från marken, det både minskar svinnet och bevarar hygienen i fodret.
Det finns mer att berätta om foder, hö och hösilage och hur de påverkar hästens tandhälsa men det får vi ta 2012.
Långt svar blev det och jag avslutar det med att önska alla en riktigt god jul och ett gott nytt hästår 2012!
Hej Maria.
SvaraRaderaIntressanta inlägg om kolik! Har skrivit ett kompletterande inlägg i samma ämne på min blogg :-) http://phoebeoganget.blogspot.com/
Vi hörs o ses!
Verkar som runda hösilag-balar är vanliga där uppe i norr, här nere tror jag de fyrkantinga är vanligare där höet är packat så att det är lätt att plocka från ena kanten.
SvaraRadera/ Lena
Här verkas de ha koll på läget, när man tagit in torrhö balar, måste dom då stå ett tag och i såna fall hur länge innan man kan fodra med dom?
SvaraRaderaHej Nathalie!
RaderaTorrhö behöver inte stå och "mogna" innan det kan fodras. Om höet balas/knippas på fältet innan det tas in i höladan behöver balarna oftast eftertorkas för att säkerställa att det inte finns fukt kvar inne i balen (den fukten kan göra så att balen möglar inifrån och ut under lagringen) men höet kan fodras även under torkningen.