Mitt gästinlägg handlar om min häst Yeats från det att jag fick hem honom i september 2008 fram till idag. Jag har satt ihop en video på 10 min som jag hoppas att du finner intressant.
Resan under våra två
första år tillsammans har främst varit fokuserad på att etablera
lugn, tillit och kommunikation. Jag har tyvärr inga filmklipp från
våra tidiga dagar när Yeats inte kunde bli lämnad själv i
ridhuset, eller när han fick panik när jag bad honom gå in i
spolspiltan eller transporten. Det finns dock en skadad stalldörr
som kan berätta hur det känns att stå i vägen för en connemara
som bestämt sig för att inte få sina hovar blöta. Att han idag
knappt lyfter ögonlocken när jag tvättar honom ger mig lika stor
glädje och tillfredsställelse som en trivsam ridtur i skogen eller
utförandet av en (näst intill) perfekt öppna.
Eftersom videon är 10
minuter ska jag inte skriva en hel novell om videon. Men några
ytterligare ord på vägen kommer ändå här. En bild säger mer än
tusen ord, men samtidigt förmedlas inte de känslor som var
närvarande när det filmades. När jag tittar på videor där jag
rider Yeats så kan jag häpna över hur harmoniskt det ser ut trots
att jag upplevde att Yeats hängde i min hand och var allt annat än
lätt. Den inre upplevelsen (känslan) och den yttre (hur det ser ut)
stämmer inte alltid överens. I det sekvenser jag har valt ut till
den här filmen har jag dock haft en positiv känsla av lätthet och
harmoni. I andra delar av videon undrar jag vad jag håller på med,
även om det just då kändes helt rätt. Resan fortsätter och man
blir aldrig fullärd och tur är väl det.
I videon nämner jag Six Keys to Harmony och Ecole de Légèreté som du kan läsa mer om
här.
Fantastiskt roligt att ha en "träningsdagbok" med rörliga bilder. Extra värdefullt eftersom resultatet av träningstimmarna liksom smyger sig på och inte "bara sker över en natt". Bra jobbat!
SvaraRaderaJag är verkligen imponerad över vilken skillnad det är på Yeats! Du är min idol! :)
SvaraRaderaTack Maria och Emma! Det var nyttig att gå tillbaka och se hur det såg ut då. Som Maria skrev "det smyger sig på" vilket gör att det är lätt att glömma hur det var.
SvaraRaderaHäftigt! Och så stilig han är!
SvaraRadera