Position vs riktning eller kan de förenas?

"Det finns ingen korrekt position, det finns bara en korrekt riktning" har FM Alexander sagt. Jag har grunnat på den frasen och håller både med och inte med.

Det finns de som har tränat sig att bli levande statyer och de kan stå stilla förvånansvärt länge. Roger ”Gräns” Jonsson är mimare med fem års utbildning. Mimträning är en kombination av spänning och avslappning, det handlar om att kunna vila i en ställning. För att kunna röra sig i slow motion måste man träna upp sin kropp. Det tar ett par år, säger han. När man tagit på sig kostymen och sminkat sig och ställt upp sig uppnår man ganska fort en stillhet. Det är som en form av meditation. Det är ju inte så att man står helt still – kanske bara några minuter innan man vrider sig lite eller gör en rörelse. (läs hela artikeln här)

Under 1600-talet (rätta mig om jag har fel!) tränade man hästar och ryttare att bli levande skulpturer, man modellerade hästen så att den med en fysisk avspänning kunde stå i en pose under längre tid. Modellerandet var mjuk massage som skulle göra att hästen vilade lugnt och utan onödig spänning i den valda positionen.

Positioner som i denna bemärkelse uppfattas som stilla behöver alltså inte vara statiska. Och vad är det som hindrar dem från att bli statiska? Jo, riktning (direction).

Om kroppen är på väg någonstans - om så i slow motion - så finns det en rörlighet i hjärnan, det vill säga i nervsystemet, och då flödar det information mellan hjärna och kropp.

Ordet position kan ha en fysisk såväl som en psykisk innebörd. Låsta positioner är ett begrepp som signalerar en statisk relation utan rörlighet som kan vara både fysisk som psykisk.

Det är ofta jag ser hästar och ryttare i just låsta positioner. En vanlig fysisk kontaktpunkt för en låsning är ryttarens hand i relation till hästens mun. En annan låsning är när ryttaren intar en position i sadeln och strävar efter att hålla den positionen oavsett hur hästens kropp rör sig. Det finns mentala positioner som bottnar i uppfattningar som ryttaren har om sig själv (prestationsångest) eller om hästen (lat, trög, het)

Alla låsta positioner går ut över följsamheten när muskelkostymen blir upptagen med att hålla kroppen i en viss postition, ett visst stöd i tygeln eller blir låst som ett svar på en mental låsning. Den låsta kroppen påverkas på ett sånt sätt att den inte längre kan följa hästen i dess rörelse(riktning).

Nu är det så att alla rörelser fordrar att kroppen intar en position. För att sen få till en bra rörelse krävs det en klarhet i vilken riktning kroppen/positionen ska gå.

Jag har börjat träna jujutsu och det är otroligt bra träning i position och riktning. Om den jag tränar med och jag har en bra position relativt varandra och i våra egna kroppar och en klar bild av i vilken riktning rörelsen kommer att gå så flyter alla rörelser mjukt och utan uppenbar kraftansträngning genom våra respektive kroppar och ingen av oss upplever fällningarna eller kasten som obehagliga eller smärtsamma när vi tränar. Men de gånger då position och/eller riktning fattas oss får vi problem, det blir kraftkrävande, osmidigt, obehagligt (i vissa fall smärtsamt) och skaderisken ökar.

Position och riktning är giltigt även i ridning! Vi rider inte bara, vi delar en upplevelse av position och riktning med en annan varelse. Som ryttare väljer vi den disciplin som vi vill att hästen ska arbeta inom och träningsmetod.

Oaktat ditt individuella val behöver du som ryttare skaffa dig kunskap om både den position och riktning som gäller för det du vill göra tillsammans med hästen.

Saknas den kunskapen förvandlas ridningen till hästbrottning och eftersom hästen är starkare, snabbare och större är det lätt att ta till "grova metoder" och skarpare utrustning och kvar på banan finns två förlorare...

"Något som uppnås med hjälp av våld kan bara behållas med våld."
Mahatma Gandhi