I helgen har jag lärt mig springa och det var fantastiskt! Kursledare var Malcolm Balk, lärare i Alexanderteknik och löpare med många mil i benen.
Som med allt annat gled mina tankar över på ridning och hästhantering efter kursen. Att springa är att få i hop ett pussel av många små detaljer till en helhet och varje detalj har betydelse för kvalitén på helheten.
Precis om i ridning är det viktigt att veta i vilken riktning rörelsen ska ske. För en löpare ska det finnas en riktning uppåt i kroppen samtidigt som vi vill röra oss framåt. Om det blir för mycket upp studsar vi mer än springer och det är att slösa med energi. Jag tyckte att Malcolm sa att med en studsig löpteknik under ett maraton är det som att ha klättrat upp till toppen av Empire State Building (381 m) och ner igen.
När vi springer finns det väldigt lite fri energi som vi kan nyttja, jämfört med cykling till exempel då vi kan låta cykeln rulla emellanåt utan att vi stannar helt. Den lilla fria energi som finns i löpning uppstår när hälsenan sträcks i nedtampet för att sedan släppas fri när hälen lättar. För att få ta del av den energin måste vår fotisättning vara korrekt och tillräckligt snabb. Vilar vi i steget försvinner energin ner i marken och vi får arbeta oss till nästa steg. Förutom att det blir tyngre att springa om vi slarvar bort den fria energin så försämras stötdämpningen i kroppen och risken för skador tex löparknä, benhinne- och vadmuskelproblem ökar.
När vi sitter till häst ska vi ha en riktning uppåt i vår kropp (lodrät sits) samtidigt som hästens ska röra sig framåt. I hästens ben är fjäderapparaten än starkare och kan ge mer fri energi till nästa steg om vi låter hästens riktning i kroppen vara framåt och något uppåt. Rids hästen bakom hand, med tredje kotan som högsta punkt, går den på bogarna och kraften från bakdelens påskjut trycks ner i marken. Precis som hos oss innebär förlusten av den fria energin att hästen får arbeta mer med muskelkraft för att ta nästa steg och samtidigt ger den försämrade stötdämpningen ökad risk för problem i kotor och knä.
En bra lateral balans är viktig vid löpning, det ökar chansen att du som löpare belastar dina ben lika mycket. För att träna den laterala balansen kan du stå på ett ben och sen skifta ben med ett litet hopp och det ska du kunna göra utan att vingla och behöva balansera dig med armarna. Som människa har vi det lätt med den laterala balansen, vi har vara två ben som ska samverka. Hästen har fyra. Öppna i skritt är en rörelse som tränar den laterala balansen hos hästen.
Stegfrekvensen eller kadensen som Malcolm kallar det, ska vara 180 steg i minuten (90 steg per ben per minut) när vi springer. Om du, precis som jag, är en fritidslöpare utan tävlingsambitioner så är det bra mycket snabbare än vad du är van vid. Usain Bolt tar 2,5 meter långa steg med en kadens på 240 steg i minuten, inte undra på att han är snabbast!
Hästen har olika kadens i olika gångarter och det betyder att går hästen med lägre kadens än den man ska sträva efter går fri energi förlorad rätt ner i backen. En ungefärlig kadens att sträva efter i skritt är 55 steg per ben/minut, i trav 75 steg per ben/minut och i galopp 95 språng per minut.
Bästa hjälpmedlet för att hålla koll på kadensen är en metronom, det finns små behändiga digitala metronomer som man kan fästa i kläderna för nätt 100 kr.
Jag kommer att ta sommaruppehåll med bloggen från och med idag. På schemat finns, förutom sommarlov med barnen, två praktiska kurser i Applied Equine Podiatry (juni och juli) och den teoretiska delen där slutprovet närmar sig. Nästa vecka är det en tvådagars konferens kring temat Musikerhälsa i Piteå som jag tror blir mycket intressant. Musik och ridning har hur många beröringspunkter som helst!
Nu återstår bara att önska er alla en underbar sommar, många tropiska nätter och måttligt med blodsugande insekter. Ta väl hand om er och de fyrbenta så möts vi igen till hösten när livet saktar av inför vintern.
Glad sommar!
måndag 3 juni 2013
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar