Inlägg
Eftersom höftleden är en kulled har den teoretiskt sett samma rörlighet som axelleden. Att vi inte kan göra kvarnvingar med benen beror på de muskler och ligament som finns runt omkring leden, de begränsar rörligheten och stabiliserar benen och bålen i relation till varandra. (Bilderna kommer från Wikipedia)
Här ser ni höftens djupa muskler, alla dessa muskler har till funktion att stödja och stabilisera höftleden. In emellan musklerna piriformis och quadratus femoris passerar ishiasnerven och om musklerna dras samman så kan de klämma ihop nerven och vi får ishias.
De muskler som vi dagligen sitter på kallas sätesmuskeln, gluteus. Det är egentligen tre muskler; maximus (den bulligaste av kroppens muskler), medius och minimus (som inte sys på bilden men den ligger innanför medius).
Gluteusmusklerna är kopplade till så väl höftled som till de posturala musklerna på ryggen. Medius och minimus stabiliserar bäckenets position sidledes när vi går och maximus har till uppgift att bidra till att bålen hålls upprätt över höftleden.
Sitter vi i sadeln och spänner sätesmusklerna lyfts sittbenen bort från sadeln, benen kniper om hästen, knän och häl åker upp och underskänkeln lämnar hästens sidor. Vi tappar balansen och blir "som en smörklick på en het potatis", den obalansen medför ofta att överlivet lutas bakåt och vi blir med det hängande i tyglarna och självfallet i hästens mun.
Mellan benen finns bäckenet och bäckenbotten, även den spelar roll för oss som ryttare. Det får bli temat för kommande inlägg.
Samtal kring köksbordet mellan mig och mellanpojken, 7 år.
- Man kan inte ha allt, säger jag (typiskt tråkvuxet)
- Man har alltid allt av en sak, svarar han. Man har ett helt liv.
Hej och tack för en suverän blogg!
SvaraRaderaJag har på sistone kommit på att jag har väldigt svårt att sitta ner i traven när jag travar på lite mer - i väldigt kort trav är det inga problem, men så fort vi ökar tempot blir det svårt. Hur ska jag tänka? Jag försöker slappna av i hela kroppen och sitta tungt i sadeln, men det slutar med att jag skumpar i alla fall.... Är i övrigt hyffsat vältränad - men kanske dåligt stretchad eller något? Mycket tacksam för svar :)
Tänkte bara säga att jag gillar eran blogg! :)
SvaraRaderawww.tess-darling.blogspot.com
Hej Heléne och Tess, tack för ert beröm!
SvaraRaderaHeléne din fråga har många svar. Jag kan inte ge dig ett enkelt svar eftersom jag inte sett dig rida men jag kan ge dig några idéer som du kan experimentera med.
Först och främst så ska du sluta slappna av. Avslappnade muskler är lealösa och de kan visserligen hänga med men blir alltid efter i rörelsen. Du vill ha avspända muskler med tonus som gör att du kan skicka ryggraden framåt med i den rörelse som hästen ger.
Ta och longera din häst i trav utan sadel, titta på ryggen där vi brukar sitta när vi rider. Då ser du att det sker en liten "tippning" av ryggen åt höger resp vänster (gungbrädelik rörelse).
Den rörelsen är det du ska följa när du sitter i sadeln och den absorberas i höftleden. Du ska tillåta att hästen rör dina lårben i höftleden precis som om du skulle cykla. När lårbenet på t ex vänster sida "trampas nedåt" vill jag att du låter din vänstra sida av ryggen följa med den rörelsen nedåt. Det ska kännas som att vänster respektive höger sida av ryggen sträcks och fjädrar tillbaka en aning i takt med hästens diagonala stegbyte.
Detta kräver avspända muskler som låter sig röras av hästen, muskler med precis så mycket tonus att du ändå kan följa med hästen framåt i traven utan att tappa överkroppens position i sadeln. Titta på bilden från blogginlägget den 28 april 2011. Den ryttaren är med i rörelsen och avspänd i musklerna.
Som med all träning är det noggrannhet som för ridningen framåt, rid bara så länge du orkar bibehålla din följsamhet. Tappar du den har du spänt dig och då är det bara att bryta av och börja om.
Hoppas att detta kan hjälpa dig vidare, hör gärna av dig om jag uttryck mig otydligt.
Lycka till!
Ja men åh vad självklart! Jag har inte tänkt på att det ju är en OLIKSIDIG rörelse! Jag har börjat tänka annorlunda och även om jag har mycket kvar så är jag åtminstone en bit på väg :)
RaderaTusen tack!
Hej Heléne!
RaderaMitt favoritcitat är sagt av en Nobelpristagare, minns tyvärr inte vem det var, "I'm still confused but on a higher level".
Att gå framåt är att tillåta sig vara förvirrad och ändå känna att något viktigt har hänt som gör det lite lite lättare.
Lycka till!