torsdag 7 februari 2013

Träning

I frågan på inlägget om  Skenbenets omkrets indikerar hästens viktbärande förmåga fanns även en fundering kring träning och det ska få vara temat för dagens inlägg.

Den som med säkerhet kan säga hur vi kan träna våra hästar, oavsett användningsområde, utan att orsaka skador behöver inte oroa sig för sin försörjning. Det finns lika många träningsfilosofier som det finns tränare och det som fungerar för en häst behöver inte alls passa en annan.

En häst kan alltid röra sig med sin egen vikt på benen så att säga. En bra hage kan hålla igång hästarna och hjälpa dem att träna sig själva. Hos många tränare inom galopp och trav bygger de hagar som är långsmala och har några på rad bredvid varandra. På så vis kan hästarna galoppera fram och tillbaka i hagen och springer en följer ofta de andra efter. Ett annat sätt att uppmuntra rörelse, om så i lugnare takt, är att ha foder och vatten och ligghall placerade långt från varandra. På så vis måste hästarna vandra för att tillfredsställa sina behov.

Träning handlar i grunden om att förbereda en kropp på det arbete den förväntas göra. I kroppen finns olika vävnader som behöver olika lång tid till att anpassa sig till den belastning den utsätts för. Hjärta och lungor = kondition är det som är lättast att få fart på hos en häst, medan senor, ligament och skelett tar längre tid att anpassa till en ökad belastning.

Grunden för all träning är skritt, en skritt med bra framåtbjudning rör på hela hästen och fungerar som stretching och styrketräning på samma gång. Arbetet i skritt kan varieras nästan hur mycket som helst. Det kan vara rena promenader, tömkörning, arbete över cavaletti, arbete i hand med sidvärtsrörelser eller en tur med vagn/släde.

Skritten är välgörande för alla hästar oavsett inriktning. Övrig träning varierar med utövandet. En god vän till mig har varit träningsryttare på Janow i Polen. Där arbetades galopphästarna under ryttare 6 dagar i veckan med snabbjobb på måndag och sen trappades tempot ner till skogsridning dagen innan vilodagen. Varje dag gick hästarna i skrittmaskin.

Något som jag tycker är värdefullt när man tränar häst är att ha lärt sig känna igenom hästens muskulatur systematiskt. Då är det lättare att lägga märke till avvikelser i muskeltonus tidigt och på så vis kunna förebygga skador. Själv använder jag mig av Equine Touch när jag känner igenom mina hästar. En pryl som jag tror kan vara till nytta är en pulsklocka, hästens puls berättar en del om statusen på konditionen och kroppen. Finns det en infektion i kroppen ger ett lätt arbete en högre puls och då kan det vara läge att ta det försiktigt.

En relevant fråga är, är jag för tung för min häst? På den frågan finns inga enkla svar för det beror alldeles på hur välbalanserad du är som ryttare, hur ofta och hur länge du rider, vad du gör när du rider och vilken häst du har. Känner du på dig att du är gå gränsen till vad din häst klarar av så var uppmärksam på hästens reaktioner under ridpasset. Blir hästen trött, sänker ryggen och höjer huvudet (blir U-formad) så hjälper det inte att dra ner huvudet med gramantyglar (något jag faktiskt sett)  - då är det bättre att sitta av, arbeta hästen från marken ett tag och så gradvis förlänga den uppsuttna ridningen.

Oavsett hur lätta eller tunga vi är pressar vi ihop hästens muskulatur på ryggen och det trycker undan blodet från vävnaden. Det vi ska ha i åtanke när vi tränar våra hästar är att variera arbetet, växla mellan uppsuttet och avsuttet, variera underlag och tempo och ge hästen möjlighet till vila, gärna i en hage som uppmuntrar till rörelse i den fart som hästen själv väljer.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar