Alexanderteknik är att lära

Alexandertekniken är en drygt 100 år gammal metod vars ursprung finns i en mans strävan efter att komma tillrätta med sina egna röstproblem. F M Alexander var själv recitatör och skådespelare vilket gjorde att de första eleverna återfanns bland skådespelare och med tiden andra kulturellt bevandrade personer.

Därifrån har tekniken kommit att spridas och återfinns nu som ett sätt att förfina självanvändning (use of the self) inom löpning, simning, ridning, golf, rodd, tennis, kampsporter, rehabilitering, graviditeter, barnafödande ja, i snart sagt varje område där förmågan att använda sin kropp på ett bättre sätt kan betyda mycket för både prestation, upplevelse och hälsa.

När jag fick min första "Alexanderupplevelse" 1997 så var jag fast. Fast, för att jag kände att även om jag blev bjuden på denna häftiga upplevelse i min kropp nu så skulle jag kunna "äga vägen" till den upplevelsen själv, om jag bara fick lära mig mer om hur jag skulle gå tillväga.

Det är just detta, att vägen blir din som skiljer Alexandertekniken från så många andra kroppsmedvetenhetsmetoder. Det är också just detta som gör att tekniken inte passar för alla. Den kräver ditt engagemang. Du behöver ägna tid åt din utveckling genom att göra läxan. Du kan komma att behöva välja bort något av det du gör idag för att nå dit du vill imorgon, jag lade t ex ridningen på hyllan under 2 år för att sen återkomma till den som ombörjare.

Alexandertekniken är ingen quick fix, det är en process som du styr utifrån dina möjligheter, behov och önskningar. Som lärare kan jag initiera, ge feed-back och fungera som din guide och ge dig referensramar för ditt arbete.

En lektion i Alexanderteknik kan vara både behaglig och påfrestande, den kan variera från en timme till två minuter (det var allt klarade Lena i början eftersom hon hade med sig en historia av ryggproblem). Eftersom det är en process är det du som elev som avgör hur snabbt den kommer att gå framåt. Medlen du har till ditt förfogande är att besöka dig själv, dvs stämma av vad som pågår i din kropp och i dina tankar i en vald sekund (Besök dig själv just nu: vad sker i dig?), inhibition (det omvälvande ordet nej)och directions/riktning.

Till en början handlar lektionerna om vardagens självklarheter som att gå, sitta och stå. Det snillrika med dessa "övningar" är att allt du gör är ett möjligt träningstillfälle för dig som Alexanderelev. Du behöver inte avsätta en timme i veckan åt träning, möjligheten finns där all vaken tid!

När träning är möjlig så ofta du bara kommer ihåg för det med sig att ju bättre du blir på att läsa av det som sker inom dig före, under och efter en vardaglig aktivitet desto mer förfinad blir din perceptionsförmåga. Du kommer med tiden att kunna avgöra vad du behöver justera innan du träder i aktion för att få till det du vill göra på ett bättre sätt.

Den förmågan är superviktig för oss som ryttare. Den gör att vi kan rida hästen i nuet, ta in informationen och justera i nästa steg. Bland idrottsmän kallas den känslan för flow. För en tennisspelare kan det betyda att han upfattar att bollen rör sig i slow motion i sin resa från motståndarens racket mot det egna och att han har tid att göra nödvändiga justeringar. Flow är en form av medveten närvaro i en aktivitet som gör att du känner att du har kontroll på skutan eller hästen, som vi nog kan anta att det rör sig om i ditt fall.

För mig har Alexandertekniken inneburit en ökad självmedvetenhet. Jag vet var finns i mig själv; var stressen sätter sig först, hur korkad jag blir när jag ska lära nytt, hur jag kan vila mitt i kaoset, vad jag ska göra om jag behöver släppa tankarna fria och jag kan hinna med att njuta det vackra omkring mig (himmel, utsikt, blomma) fast jag är på väg till något annat och det oftast med fart.

I Alexandertekniken gömmer sig flera idag populära metoder; medveten närvaro, coaching och kroppsmedvetenhet bland annat. F M Alexander betonade att människan var en psyko-fysisk varelse och att kropp och själ var en odelbar helhet.

Han betonade också att det egentligen var oväsentligt att fundera på vilka muskler som gjorde vad för kvalitén på rörelsen berodde på deras förmåga att samverka med varandra. En samverkan som i sin tur var beroende av hur väl huvudet bars upp på toppen av ryggraden.

Sammafattningsvis så undervisar Alexandertekniken i hur tanke-muskler-skelett kan arbeta i dig och med dig på bästa sätt under inverkan av gravitationen. Alexandertekniken tar en bråkdel av en sekund att förstå och en livstid att behärska, sa Marjorie Barstow, en av teknikens grand old ladies, och jag kan bara nicka instämmande och träna vidare på min kammare.