Det är något som legat och malt där inne i mina hjärnvindlingar sedan ISES denna sommar. Det handlar om ledarskap. Vad lägger du in i ledarskap? Är det något eftersträvansvärt, eller innebär det att dominera hästen så till den grad att hästens personlighet kvävs?
Forskare vill inte att vi använder ord som ”ledarskap” och ”respekt” när de pratar om hur våra hästar förhåller sig till oss. De menar att hästar inte har samma förmåga som vi människor att resonera med abstrakta termer, och det kan jag absolut hålla med om. Forskare menar vidare att de sätt som hästen beter sig på bara handlar om inlärt beteende. Det handlar alltså inte om hästens personlighet, ifall hästen älskar dig, respekterar dig, eller ser dig som ledare osv. Allt hästen gör är enligt forskarna ett resultat av hur du hanterar din häst.
Men, tänker jag då, hästar är ju flockdjur. Vilket innebär att hästen alltid vet vem som är just ledaren i en flock även om den flocken bara består av en häst och en människa.
Så, Ok, hästar kan inte föra abstrakta resonemang, de skriver inte bloggar och läser inga heller för den delen. Men visst är det skillnad på en häst som inte ser mig, går över mig, gör lite som den vill och absolut inte det jag tänkt att vi ska göra (ex följa med in från hagen, stå still när jag sitter upp, går in i transporten, fattar galopp osv), och en häst som lugnt följer mig och gör det jag ber om vad det än kan vara.
Ser den häst som lätt följer mig som sin ledare? Ja, inte vet jag, jag vet inte vad hästen kallar det. Men för mig är detta ledarskap. För mig handlar det om att få hästens uppmärksamhet så att jag kan kommunicera med min häst. Har jag hästens uppmärksamhet och vägar för kommunikation så kan jag i alla fall tala om att jag föredrar att inte bli ”övergången” och flyttad på. Så om vi nu inte ska använda ord som ledarskap och respekt, vad ska vid då använda för att beskriva skillnaden på beteendet hos den första och andra hästen?
Vad vi än väljer att kalla det, ledarskap eller inlärt beteende så är den gemensamma nämnaren för både NH och forskarna att hästens beteende styrs av hur jag som ledare/hästhanterar beter mig. Vill jag vara ledare måste jag förklara detta för hästen på ett sätt som hästen förstår. Vill jag lära min häst att bete sig på ett sätt som jag önskar måste jag också förklara detta på ett sätt som hästen förstår. Sen kan olika grupper få kalla detta för vad de vill.
Vad vill du kalla det?
onsdag 20 oktober 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Precis så är det!
SvaraRaderaKlockrent inlägg!
SvaraRaderaFörst vill jag bara säga att du har en mycket intressant blogg och jag känner igen mycket av dina tankar och reflektioner!!
SvaraRaderaLedarbiten har jag också funderat mycket över och de som har lärt mig det jag tror på idag är faktiskt mina Camarguehästar som är uppvuxna naturligt.
Att tänka att vi ska vara ledarhäst - nej inte hållbart. Att hästar beter sig såsom vi har lärt dem - ja. Men om en häst inte ser dig som en "ledare" så kommer den tex istället välja att fly från dig om den kan i en farlig situation. Jag brukar kolla av hur min häst upplever mig som "ledare" genom tex i en situation där hästen blir rädd eller utsätts för större krav. Söker den då kontakt med mig för att klara situationen eller drar den?
I min hantering av hästar så tänker jag att det är jätteviktigt att jag sätter mina gränser - hur vill jag bli bemött (säkerhetsaspekt). Är en trygg person som hästen kan söka stöd hos oss. Vad är en bra ledare för ett flyktdjur? En trygg individ som inte tappar humöret eller blir rädd, so mkan hålla sina känslor i styr, som kan ta ansvar för att sätta sig i situationer som man klarar av, som kan ansvara för säkerheten. En sådan individ kan ersätta flockens trygghet. Om vi är respektlösa, inkonsekventa, otydliga, våldsamma, oberäkneliga så kommer dock hästen välja bort oss om den får möjlighet. Jag har många fler tankar än så men det blir en liten kommentar om hur jag tänker!
Hej Elisabet,
SvaraRaderakul att du gillar bloggen. Jag håller helt med om att en kvalitetsaspekt hos en bra ledare är att vara en individ som är trygg, som inte tappar humöret och som håller sina känslor i styr. Och precis som du säger är inkonsekvent, otydligt m.m. beteende inte något som gör hästen trygg.
Tack för en bra kommentar!
MVH
Lena
Spännande diskussion. Nu blev jag inspirerad. Ska nog bli nåt om detta på min blogg också.
SvaraRaderaHär kommer några bubblande tankar.
Håller med om att det viktigaste är att man är lugn, trygg, tydlig och förutsägbar. Det skapar förtroende. Sedan är det mindre viktigt vilken metod man väljer.
Jag tror att ett problem med "ledarskap"s begreppet är att det många gånger associeras med att en styr och att en ska vara undergiven. Om då inte den undergivne lyssnar och lyder har man rätt att korrigera den. Men precis som ni diskuterar beror det ju på hur ordet är laddat.
De människor jag stöter på i min vardag (som fortfarande använder ledarskapsbegreppet) upplever jag ofta associerar det som "den som bestämmer" och att om den andre parten inte lyder så har man rätten att ta tag i.
Hästen/hunden är "olydig" fast jag kan tycka att den är "olärd" eller "omotiverad".
Inom hunderiet pratas det om "willing to please" om vissa hundar. Vilja att vara tillags tror jag inte finns. Altruism är tveksamt om det finns. Att offra sig för någon annan som man inte har biologiska band till typ avkomma är tveksamt. Att göra det för en annan art...
Det är nog snarare fråga om att vara lättbelönad och/eller lättkorrigerad.
Tack för att du väckte tankar denna regniga morgon =D!!!!!
En häst respekterar ju ett elstängsel. Om den blir rädd i hagen så kan den skena runt ganska villt och till synes okontrollerat, utan att spränga sig igenom eltråden på stängslet, eller ens nudda det. Betyder det att den ser stängslet som sin ledare? ;) Nej jag är mer inne på forskarnas synsätt. En häst går troligen inte på dig eftersom du gett den en liten "stöt" (knuff, putt) tillbaka, likaså är den säkert uppmärksam på dig om du ger den positiv och negativ förstärkning enligt ett någorlunda förutsägbart mönster.
SvaraRadera