Skelett i bra position+avspända muskler=följsam sits

Här i Kalix töar det för fullt och tjälen håller på att gå ur marken. Det för med sig att det blir mycket skritt och det är bra. Skritt är alla gångarters moder så det gynnar hästarna och som ryttare får jag goda möjligheter att fila på min följsamhet.



Ta en titt på bilden, notera var skelettet har kontakt med underlaget, det är den punkten som vi ryttare kallar sittben, dvs den lägsta punkten på bäckenets "medar" (när bäckenet är upprätt!). Notera att höftleden vilar fritt, väl ovanför underlaget, precis som lårbenet.

När vi sitter till häst är det sittbenen som har kontakt med sadeln och på dem vilar vår bål och benen hänger fritt ner på hästens sidor. Grundtanken är att våra ben tillhör hästen och att de ska absorbera den rörelse som hästens kropp gör när den rör sig.

I skritt är det två rörelse som ryttaren bör kunna känna i sina ben och dess leder. Dels att underskänkeln/vaden pendlar med bukens rörelse (knäled), dels att överskänkeln/låren rullar något i sadeln (höftleden). Båda dessa rörelser ska aktivt passivt följa hästens rörelser. (mer om aktivt passiv i kommentar till länkat inlägg)

Skritten framkallar också en rörelse i vår bål, den uppstår när våra sittben glider fram och åter i sadeln i samklang med den rörelse som uppstår i hästens rygg av skritten.

Många ryttare tar emot den rörelsen genom en "brytning" i ländryggen. Ryggraden ovan ländryggen är helt stel och all rörelse från hästen tas bara upp i ländryggen.

Om man istället ser ryggraden som ett centrum kring vilket bäckenet rör sig, nästan roterar fast bara ett halvt varv på vänster resp höger sida, kan den rörelse som hästens rygg ger få bölja upp genom vår rygg ända upp till våra axlar. Ryggraden är rak, ländryggen utsätts inte för någon brytning och vi får en sving i vår egen rygg.

För att fullkomna fölsamheten ska vi dessutom sträva efter en stilla hand - en hand som är stilla i relation till hästens mun! Det innebär att armen behöver få vara rörlig i axel och armbågsled så att du kan bibehålla touch med hästen via bettet.

Skritta ut i våren och låt hästen röra er. Känslan är nästan som vågor vid stranden en sommardag, vissa kommer in med mer kraft andra skvalpar mera mjukt. Var observanta på er själva så att ni verkligen låter er röras och inte börjar göra mer än vad som krävs - gör ni det är risken stor att ni "rider mer" än hästen ger.

PST! Grattis på födelsedagen Lena önskar Mx5