Perception är viktigare än perfektion

Jag har haft tillfälle att se och höra Karin "Kepan" Johansson, equiterapeut från Stockholm arbeta och det var riktigt intressant.Kepan har en bra förklaringsmodell som gör att det blir lättare att se det uppenbara när man tittar på en häst.

Inledningsvis berättade Kepan hur hästen är konstruerad. Ryggraden kan liknas vid ett pärlband, där rörligheten mellan de enskilda pärlorna är liten men att den rörligheten ändå ger god rörelseförmåga sett på hela bandet. Bogpartiet och bäckenpartiet liknades vid en balansstång med rörelse i flera riktningar och plan. Muskulaturen var den dräkt som hästen bar för att kunna röra skelettet och dess utseende kunde ge ledtrådar för hur hästen rörde sig.

Sen började Kepan ställa frågor och det som hände var att ägarna helt plötsligt började se vilka riktningar som fanns i balansstängerna, hur muskeldräkten såg ut och på så vis öppnade de sina ögon själv och såg varför hästen haft problem att fatta galopp i ena varvet och svårt att upprätthålla den i andra till exempel.

Hästarna visades också i rörelse. De longerades i grimma och för vissa hästar var skritt precis vad de klarade av och några klarade av hela registret.

På frågan om det var skadligt att låta hästarna springa runt på det viset (utan krav på form och tempo) sa Kepan att det är så vi får se hästen precis så som den är; dess balans, gångarter, tempo, övergångar, ställning etc. Det är när vi hänger på den inspänningstyglar eller andra snören, bestämmer gångart, tempo, voltstorlek som det börjar slita på hästen för då finns det en risk att vi begär sådant som den inte klarar av. Och, som Kepan påpekade, vi gör detta för att se hästen inte för att träna den.

Kopplingen mellan Kepans jobb och det jag gör är uppenbar. Vi vill båda att ryttaren, den i ekipaget som har en hjärna som har möjlighet att bygga bilder om framtiden, ska skaffa sig ett så korrekt underlag som möjligt för sina bilder och visioner om framtiden.

När du vet hur din häst ser ut, dess fel och förtjänster, när du vet hur du själv fungerar i din kropp då kan du rida och vara öppen för vad som verkligen sker i ridningen.

Då vet du om hästen behöver en extra halvhalt för att få lyftet i framdelen som behövs för att få en bra vänster galopp, innan du ger signalen. Du kan stämma av din egen kropp så att den inte rider in på en mindre volt än du egentligen vill ha för att du har så lätt att vrida dig till höger i din kropp.

Perception betyder varseblivning, att något kommer upp i medvetandet. Det är mycket viktigare än alla tankar på perfektion. Perfektion uppnås ett ögonblick och försvinner i nästa. Blir vi upptagna med att hålla kvar vid det perfekta går perceptionen förlorad och vi rider inte längre det steg som kommer utan det steg som varit.

"Vi är våra upprepade handlingar. Därmed är fulländning inte en handling, utan en vana."
*** Aristoteles

Perfektion är alltså summan av flera steg av ridning där du som ryttare är varse det som sker med dig och din häst. Precis som pärlbandet så är "rörligheten" mellan varje enskilt steg liten men rids de väl, ett efter ett, kan pärlbandet bli till både piaff, passage och galoppombyten med tiden.