torsdag 31 maj 2012

Lättridning

Jag fick en fråga om lättridning:
"Jag begriper inte hur lättridning kan vara bra för hästen. Jag har fått för mig att lättridning är något som hittades på efter Franska revolutionen, och att lättridningen togs fram för att oerfarna skulle hålla sig kvar i sadeln under långa travetapper. Jag har också läst en studie där man har testat belastningen och kom fram till att bogpartiet i helhet men främst det benpar som är i marken när man sitter ner belastas. Sen vet jag att lättridning förespråkas av väldigt många så jag inser att jag kanske har helt fel."

Historik
Historisk sett stämmer det att lättridning blev på modet efter Franska revolutionen. Militären insåg att man hade mer häst och mer ryttare kvar efter långa marscher om ryttaren red lätt istället för att sitta i traven. Både häst och ryttare hade alltså mer krafter kvar. Korrekt utförd lättridning är något som spar energi, både för hästen och ryttaren. Som f.d. distansryttare har jag dessutom praktiskt erfarenhet att rida långa sträckor (4-8 mil på en dag) i mest trav och lättridning är definitivt att föredra framför sittande trav.

På engelska heter lättridning ”posting trot”. Enligt föreläsningar om ridkonstens historia a Craig Stevens kommer ”posting” från ”postilion” vilket avser en ryttare som red en av täthästarna som drog tunga diligensvagnar. Det kunde vara 6 till 8 hästar som drog en vagn så kusken fick hjälp med styrningen av denna tätryttare. Hästar som drar tunga vagnar på detta sätt travar mer än de galopperar. Lättridningen lär ha uppfunnits när dessa ryttare i slutet av dagen var för ömma i baken för att sitta och för ömma i fötterna för att stå.

Eftersom det på så sätt var arbetarklassen som uppfann lättridning var det inget som adelsmännen i Europa före Franska revolutionen la sig till med. Lättridning är en mycket användbar bruksridning. Detta kan märkas än idag då lättridning används vid ridning av den unga eller omusklade hästen, vid uteritt och vid uppvärmning inför t.ex. ett dressyrpass. Däremot ser vi inte lättridning i själva dressyrprogrammen (jag är inte uppdaterad på vad som ingår i lätta dressyrklasser, här kan lättridning ingå) utan här är det att sitta i traven som gäller. Kanske är det ett arv i från adelsmännens definition av fin ridning från tiden före Franska revolutionen som gör att nedsittning i trav är det som gäller inom dressyrtävlingar?

Korrekt lättridning
Korrekt utförd lättridning spar alltså energi och kraft för hästen jämfört med nedsittning i trav. Vid korrekt utförd lättridning låter sig ryttaren lyftas ur sadeln av hästen, för att därefter mjukt böja knäna och återigen smyga ner i sadeln innan hästen återigen skickar upp ryttaren. När lättridning på detta sätt görs i samklang med hästens rörelsemekanik spar både häst och ryttare energi. Ryttaren ska varken stå i stigbyglarna eller knipa med knäna.

Vid lättridning jämfört med att sitta ner i traven kan hästen ta ut sin rörelsemekanik och verkligen trava med långa steg, en häst ovan vid att bära ryttarens vikt har ofta lätta att hantera ryttaren om denna rider lätt i traven jämfört med om ryttaren sitter ned. Allt under förutsättning att ryttaren har bra egen balans vid lättridning så klart!

Belastningen
Vid all ridning belastas framdelen mer än bakdelen. Ryttarens vikt fördelar sig så att ca 2/3 av ryttarens vikt belastar framdelen och 1/3 bärs upp av bakdelen.

Traven är en tvåtaktigt rörelse där hästen hoppar från en diagonal till den andra, alltså höger fram och vänster bak, samt vänster fram och höger bak.

När du i lättridningen sitter ner så bär hästen din vikt något mer mot bakbenen, och när du lättar ur sadeln något mer mot frambenen.

Så om du sitter ned på höger fram är det samma sak som att du sitter ner på vänster bak. När du sitter ned bär alltså hästen din vikt något mer mot bakbenet, och i det här fallet mer specifikt på vänster bak. I det här exemplet lättar du när vänster fram är i marken och vänster fram belastas alltså något mer än höger fram. Det här är skälet till att även om du enbart rider rakt fram i trav (ex utomhus) så ska du regelbundet byta diagonal. Det här är också skälet till att hästen har mer krafter kvar efter en lång tur om du rider lätt och regelbundet byter ben du sitter ner på. Hästen kan då återhämta sig under gång och spara respektive använda varierade ben och muskler.

Vilken diagonal du ska sitta ner på
På grund av hästens naturliga asymmetri vill hästen ofta att du rider lätt på ena eller andra diagonalen. Det är inte ovanligt att hästen tar något galoppsteg eller hoppar till i traven ifall du sitter på ”fel” diagonal ur hästens synvinkel. Hästen ser på så sätt till att du är tillbaka på den diagonal där hästen är bekvämare.

I vissa fall är det mycket lätt att känna när du sitter på ”fel” diagonal eftersom hästen kan kännas ojämn eller till och med halt i traven när du rider lätt åå denna diagonal. För att träna hästen till att bli mindre asymmetrisk vill du rida lätt mer på den diagonalen hästen är obekväm på än på den där den är bekvämare när du rider ute och på rakt spår.

På böjda spår är det lämpligt att du sitter ner på ytter fram, och alltså inner bak. När du sitter ner på ytter fram så avlastas hästen inner bog relativt sett, samt att att inner bak relativt sett bär mer vikt vilket hjälper hästen att svänga i balans.

onsdag 23 maj 2012

Skenbensomfång

Tack Frida för att du förde upp frågan om skenbensomfång på bordet igen! Denna gång ska du och den tidigare frågeställaren få svar, livets flod tog med sig frågan på en längre tripp på minnets hav...

Det tryck som hästens ben utsätts för av sin egenvikt, ryttarens vikt och utrustningens vikt borde egentligen uttryckas som kg/kvadratcentimeter. Den formel som används för att skatta den vikt hästen de facto bär skapar en relation mellan total vikt och skenbensomfång. (Ett sätt att göra enkel matematik som kanske inte helt följer SIS normer och rekommendationer.)

total vikt/(skenbensomfång x 2)

Bruxanvisningen är som följer
  1. Summera hästens, ryttarens och utrustningens vikt
  2. Mät skenbensomfånget strax under carpus (framknä). Mäter du båda på båda frambenen, summera och dela med 2 för att få ett snittvärde.
  3. Dela den totala vikten med skenbensomfånget.
  4. Dela summan fr punkt 3 med 2.
De riktlinjer som finns utgörs av en glidande skala där under eller nära 13,4 kg/cm är bra och upp till 14,3 kg/cm är ok men när det närmar sig eller passerar 15,2 kg/cm gäller det att vara observant på att skaderisken ökar.

Detta är att se som en riktlinje för ryttaren inte en enkel sanning! Det går att öka hästens skenbensomfång på lång sikt (3 år) genom lågintensiv träning. Vikten kan gå att åtgärda. Finns det extra kilon hos häst och/eller ryttare får man hantera det, utrustningen kanske kan bytas ut till någon lättare variant. Hästens exteriör, hovarnas storlek och status, det arbete den förväntas utföra och ett antal andra faktorer har också betydelse - det är viktigt att komma ihåg.

Räknesättet ovan baserar sig på US Cavalrys egna mätmetoder från 20-talet och en studie från Kentucky Equine Research (2008) med fokus på att undersöka hur hästar svarar på belastning verifierar kavaleriets slutsats; en häst bör max bära kring 20% av sin kroppsvikt.

Så mot slutet, som lite sommargodis, så hittade jag två bilder i tidningen Häst och ryttare som gjorde mig glad. En häst i en trevlig form med nacken som högsta punkt på halsbågen. Trevligt!









  

och till sist ett citat som stämmer väl i dessa sommarbetestider!

"Hästar gör ett landskap vackert."
Alice Walker

Ha en riktigt skön sommar!

torsdag 17 maj 2012

Om Effektiv Sitsträning


Effektiv sitsträning hjälper dig att bli en bättre ryttare, du blir säkrare i sadeln och du kan använda hjälperna effektivare.

En bra sits
En bra sits kännetecknas av att överlivet bibehåller en stabil och avspänd position som inte påverkas av att du rör armar, händer, ben eller fötter, (ger signaler till hästen), eller av övergångar mellan gångarter och/eller riktning (säker i sadeln).

Har du nytta av sitsträning?
Upplever du något av följande när du rider har du nytta av sitsträning:
- ditt överliv åker fram i avsaktningar
- du händer att du tappar stigbyglarna
- fötterna glappar i stigbyglarna
- tyglarna glappar
- du kommer inte djupt ner i sadeln
- nedsittning i trav upplevs som obehaglig
- du har svårt att vara kvar i lätt sits
- du blir efter i rörelser som galoppfattningar eller sidvärtsrörelser

100% fokus på dina individuella förutsättningar
När du kommer till mig så får du rida på någon av mina trygga skolhästar som jag longerar. Det gör att du kan koncentrerar dig helt och hållet på dig själv utan att bli distraherad av att kontrollera hästen du sitter på. Själva träningen sker med specifika rörelser som är till för att du ska träna balans och koordination. Genom övningarna lär du dig att känna igen och bibehålla en god hållning med överlivet så att du avspänt kan följa hästen i alla gångarter. Det är inte hur det ser ut som är det viktiga, utan det som räknas är funktionen. Kan du vara avspänd i alla gångarter då har du en stabil, balanserad sits. De flesta av oss känner instinktivt igen balans eller obalans när vi ser det. Att känna igen slutmålet är dock inte samma sak som vägen dit. Jag kan hjälpa dig med vägen till slutmålet; en avspänd, följsam och balanserad sits.

Hur det går till
Den effektiva sitsträningen följer en gammal och väl beprövad ordning där ryttarens överliv har första prioritet. Nyckeln till en avspänd och följsam sits utgörs av den goda hållningen hos ryttarens överliv samt hur överlivet balanserapå ryttarens sittben. Vad detta innebär i praktiken, hur det känns och hur du bibehåller detta tillstånd i olika gångarterna är det första som du får lära dig att känna igen när du kommer till mig. För att du ska kunna uppleva sann balans rider du utan stigbyglar.

När du kan känna igen och kontrollera balansen hos ditt överliv är det dags att undersöka och kontrollera underskänkelns position. När du i olika gångarter kan kontrollera både överlivet och skänklarna utan att du blir spänd eller hamnar i otakt med hästen, när stigbyglarna inte stör överlivets balans och avspändhet då har du nått målet; en avspänd, följsam och balanserad sits.

Träningen innehåller följande steg:
  1. överlivets hållning och balans
  2. följa hästen i alla gångarter utan att nr 1 störs
  3. underskänkelns position utan att störa nr 1 och 2
Hur många lektioner krävs det?
  • 1 lektion ger dig nya idéer och impulser
  • 3 lektioner ger dig möjlighet att själv känna igen när det är bättre eller sämre
  • 6 lektioner ger dig möjligheten att korrigera dig själv
  • 12 lektioner ger dig en god start för att befästa ditt nya sätt att använda din kropp så att du gör rätt automatiskt och kan koncentrerar dig på att skola din häst


Här kan du se en film om Effektiv sitsträning

Kommentarer om Effektiv sitsträning

"Hej Lena! Har haft en fantastisk dag med min häst! Efter sitsträning och samma övningar vi gjorde sist så provade jag att tölta och använde halvhalten och inandningen. Fungerade helt otroligt bra! Jag är så lycklig!"
Kerstin och Vildur, våren 2010

"Hej, vill dela med mig av det här;  Min dotter som är 13 år var hos dig Lena i våras (2011) för några lektioner i sitsträning. Under sommaren har vi varit iväg på SM i Dressyr för New Forest. Allt gick fint och det roligaste var att domaren från Flyinge gav henne speciellt gott betyg för hennes sits. Tänkte på dig då:)! Tack, ses igen mvh Denises mamma Maria Tayli"

"Hej Lena! Tack vare dig har jag blivit medveten om mina styrkor och svagheter och jag har så många fler valmöjligheter att komma underfund med min kropp och balans. Jag kunde ju inte vara med på dina fina kurs tillsammans med Maria Bucht då jag redan var anmäld till ridkurs för både Perry Wood och Rui Almeida direkt efter varandra. Jag har inte tränat för dem sedan i höstas. Båda två påpekade med stor emfas hur mkt bättre ryttarkänsla jag hade fått och var väldigt glada över vilka framsteg hästarna därmed gjort nu när jag har möjlighet att ge dem utrymme för rörelserna och framförallt sitter med i rörelsen på ett betydligt bättre sätt än tidigare. Jag är verkligen skyldig dig ett stort varmt tack, du har alltså gjort mig, hästarna, medryttarna och tränarna lyckliga tillsammans! Hoppas du får en underbar sommar och att jag får tillfälle att återkomma på ett eller annat sätt, för ju mer man kan desto svårare blir det ju..."
Gunilla Grebbert, våren 2010

Läs om Effektiv Sitsträning på min hemsida:

eller boka en lektion på lena.danius@ekipage-1.se

Vårteminen och sommaren är fullbokad, men det går bra att boka nu för lektioner i hösten. Tider finns från 1 augusti och framåt. Pris 800 kr/lektion.

Välkommen!

torsdag 10 maj 2012

Inhibition

Ordparet inhibition - att inhibera, säga nej och direction - att ge sig själv direktiv kommer in tidigt i den process som det innebär att ta lektioner i Alexanderteknik.

Vad är det då som ska inhiberas, stoppas?

Det som de jag jobbar med märker först är att de måste stoppa de redan etablerade rörelsemönster de har när de "gör det de alltid gjort". Det stoppet är nödvändigt för att få tid till att lägga märke till vad det var som hände - egentligen.

Andra steget är klurigare att komma på och det gäller de egna tankarna om vad som "behöver hända" för att man ska ta sig från sittande till stående till exempel. - Ja, men jag måste xxx,yyy, si eller så för att...
Det finns alltså en inprogrammerad uppfattning om den kraft som behövs för att sätt kroppen i rörelse. Alla sådana förutfattade meningar behöver inhiberas.

Ytterligare en nivå där inhibering är nödvändig är misstron, tvivlet på den egna förmågan och på vad som är möjligt.

Den första, ytliga nivån är lätt att se och därmed förstå, jag kan till exempel visa med min egen kropp vad som händer hos min elev och också visa på hur det kan göras på ett annat sätt.

Nivå två är snäppet svårare att komma åt. De flesta av dem jag möter är aktiva, företagsamma och handlingskraftiga människor. De tar ansvar för och initierar det mesta som händer i deras liv. Krafttag är en vardag för dem! Det är en resa i sig för dem att inse att det finns det som kroppen kan "göra åt dem" bara de låter den vara i fred.

Vilket nästan skarvlöst glider in på den sista nivån - tilltron till att det som vi gått igenom ovan verkligen är något som de kan styra över helt på egen hand.

För mig är det faktiskt magiska ögonblick när den jag jobbat med verkligen inser att inhibition, att säga nej (hur motsägelsefullt det än låter) är nyckeln till...och nu har jag egentligen inget bra ord för att beskriva det jag uppfattar...ger dem möjlighet att vara fullt ut i sina liv. Och då pratar vi inte om fluffrosa liv, många har besvärats av smärta länge och kommer att få leva med den ett tag till MEN inhibition kan hjälpa dem att leva ett fullgott liv tillsammans med sin smärta. För de som klarat sig från smärta finns det andra bördor som de får fortsätta att leva tillsammans med.

Magin ligger i att de känner att de kan leva fullgott och fullt ut i sin process, att de vet att de har en möjlighet att säga nej och utifrån det ta ut en mer önskvärd riktning (direction), Magin för mig är att jag får vara där när insikten att allt de behöver redan finns hos dem landar.

"När det kommer till sagor är det ingen som någonsin funderar på hur en önskan ska uppfyllas."
Walter Carrington

onsdag 2 maj 2012

Vinnare och kommentar till filmen



Vi har en vinnare! 
Förra veckan utlyste vi en tävling för att fira bloggens 3-årsjubiléeum. Vinnaren blev Emma Hugman som vinner en lektion med Maria eller mig. Grattis!  Tröstpris går till Catharina Tengblad och Johanna Åkerlund.


Så till något helt annat.

Kommentar till filmen
Tack till er som tagit er tid att ringa till Maria och dela med er av era kommentarer kring videon.  Det ger mig en möjlighet att bemöta era synpunkter. Jag är medveten om de brister som finns och funderade fram och tillbaka innan jag publicerade filmen ifall jag skulle kommentera dessa eller om jag i den inledande texten skulle fokusera på det som jag ville visa. Jag valde det senare. 

Oren gång
Jag är medveten om att Yeats är oren. Han har varit det under en tid och han är undersökt av veterinär både före och efter tillfället han filmades. Jag har rådfrågat fyra veterinärer och han är undersök vid två olika kliniker, det senaste gången veckan efter filmningen. Fler besök är inbokade. Han visade (mars i år) orenhet vid longeringsprov men ingen reaktion efter böjprov. Eftersom han inte blir sämre, utan t.o.m. bättre när jag rider så har jag fått rådet att fortsätta rida för att se om de förändringar som gjorts i bl.a. skoningen ger någon effekt. Yeats är även vid upprepade tillfällen undersökt av dels en mycket kompetent equiterapeut och dels en lika kompetent osteopath. Vid de två senaste av dessa behandlingar hittades i stort sett inget att behandla.


Ridtekniken
På filmen rider jag Yeats i olika grader av flexions. Låt mig poängtera att flexions inbegriper alla olika positioner för hästens hals. Hög (som när en häst tittar ut över ett fält), låg (öronen i mankhöjd) och ställd i sidled (ser näsvingen/ögonbågen) i en flytande gradskala fram till full flexion. Till flexions räknas även att hästen är eftergiven och mjuk i underkäken. Den flexions som det kommit synpunkter på är full flexions. Full flexions motsvarar i halt, skritt och trav en böjning av hästens hals med upp till 90 grader och i galopp motsvarar en full flexion 45 grader. Flexions görs för att lösgöra hästen och det är också min erfarenhet att det funkar så. 


För snart drygt två år sedan tog jag hjälp av en osteopath eftersom Yeats slog bakut i galoppfattningarna. Hon hittade och åtgärdade en låsning i SI-leden på höger sida. Vid samma tillfälle kände hon igenom hela Yeats och kommenterade med förvåning att det inte fanns några sekundera spänningar eller låsningar hos Yeats i varken nacke, hals eller bogar vilket hon alltid brukade hitta vid denna typ av låsningar i SI-leden. Jag är övertygad om att dessa sekundära spänningar och låsningar inte fanns pga att jag tränat Yeats som jag gör.


Kan full flexions leda till att hästen proprioception sätts ur spel? (Proprioception = förmåga att känna vars ens egna kroppsdelar befinner sig.) Om så vore fallet, borde inte hästen bli snubblig, spänd och nervös? Min erfarenhet är att när flexions utförts korrekt blir hästen lösgjord och får mer luft i steget. Frågan om effekten av full flexion kommer jag ta med mig och diskutera närmre med mina tränarkollegor och min tränare. 


Alla tekniker för att hantera och rida hästar kan utföras bättre eller sämre. Bättre karakteriseras bl.a. av konsekvens, anpassat till den individuella hästen, stegvis introduktion och mental närvaro för hästföraren/ryttaren. Sämre utförande karakteriseras bl.a, inkonsekvens, negativ energi hos hästföraren/ryttaren (ilska, brist på tålamod, tankspriddhet) och mer styrka än teknik. Vilken rid- eller hästträningsteknik som helst kan få negativa konsekvenser om den utförs sämre.

På lördag finns det möjlighet att se flexions i praktiken. Jag tillsammans med mina instruktörselevs kollegor finns på Berga Gård, Färingsö, Stockholm kl 10-12. Hela inbjudan hittar du här.

Eftergiven mun
Det var ett olyckligt ordval från min sida att skriva att Yeats borde röra underkäken konstant. En mer korrekt beskrivning är att han kan göra det oftare än han gör det. Ordet ”tugga” undviker jag att använda för det är inte att tugga på bettet jag är ute efter. Det är en avspänd käke och tunga som är målet, varken en sammanpressad och spänd eller en överaktiv mun med frenetiskt tuggande. 


Min sits
Jag har haft två diskbråck vilket gör att min ländrygg somliga dagar ställer till det för mig. Du kan här se hur jag satt när jagförst träffade Maria. Vissa dagar lyckas jag bättre än andra att tillåta en god position. 


Min kommentar
Till sist, min kommentar ”Men nu är jag jättenyfiken! Ni som klickat ”håller inte med”, vad har ni reagerat på?” Jag skrev så då jag inte vill göra antaganden om en annan människas tankar. Jag är uppriktigt intresserad av att få veta vad ni reagerat på. Jag kommer fortsätta att fråga, lyssna och försöka förstå varför något funkar eller inte funkar, och vad det är som gör att något funkar eller inte funkar.