Lugn

I mitt arbete med unghästen har jag kommit att arbeta med olika varianter av lugn.

I början var jag rädd, osäker på både teknik och häst. Utåt sett var jag "lugn" för jag var stundtals helt passiv i kroppen, fastfrusen, medan det internt var fullständig kaos.

Nu när jag verkligen är lugn invärtes jobbar kroppen hela tiden, den rör sig kontinuerligt för att positionera sig på bästa sätt i relation till hästen. Jag säger "den rör sig" därför att jag faktiskt i mitt lugn kan låta "den" arbeta ostört. Det är ett slags lugn som gör att jag kan vara närvarande i det som sker utan att känna ett behov av att agera men ändå vara redo att göra det om och när jag anser att det behövs. Så när jag vill något aktivt med unghästen,stoppa den eller svänga den eller nåt annat, jag går in och styr kroppen eller på AT-språk ger mig själv anvisning (direction).

En häst behöver också hitta lugnet. Att vara lugn är en förutsättning för att den ska kunna tillgodogöra sig sin träning. Ett stressat nervsystem har fullt upp att hantera interna signaler som egentligen handlar om dess överlevnad. Hästen är ett flyktdjur vars första försvar är att avlägsna sig från det otäcka. Som tränare ska du verkligen anstränga dig för att undvika att ge hästen dåliga erfarenheter, eftersom det påverkar den fortsatta träningen.

Men det är nu det börjar bli intressant. På vilket sätt undviker vi dåliga erfarenheter...vad är en dålig erfarenhet? Vilken väg ska vi välja, är det genom att aldrig utsätta hästen för något eller genom att utsätta hästen för "allt"?

Det är inte helt ovanligt att ryttare rider med sin underskänklar vinklade bort från hästens bål med förklaringen att hästen är rädd för skänklarna. Det har hänt att åskådare på läktare ombeds vara helt tysta och stilla för att inte skrämma hästen (läs: för att hästen ska vara lugn). Att barnvagnar ska bort, att soptunnor ska flyttas, att slangar ska avlägsnas - allt för att hästen ska vara lugn.

Men det lugn som den häst har som får omgivningen tillrättalagd är inte det lugn som vi eftersträvar. Det lugn som den hästen har påminner om mitt tillsynes lugna yttre som dolde en stor intern osäkerhet. Det vi vill ha är ett internt lugn som gör att hästen visserligen reagerar på omgivningen men utan att flyktinstinken aktiveras.

Det är ett slags lugn som gör att hästen kan vara närvarande i det som sker utan att känna ett behov av att agera men ändå vara redo att göra det om och när den anser att det behövs. Så när hästen vill något aktivt; stoppa,svänga eller nåt annat, går den in och styr kroppen eller på AT-språk ger sig själv anvisning (direction).

"Alla mänskliga misstag begås av otålighet."
Franz Kafka