tisdag 12 januari 2010

Vi lever och verkar under tvång

I denna min första blogg för året, tänkte jag berätta om varför jag samarbetar med Maria.

Under mitt år som arbetande student vid National School of Academic Equitation i Seattle, lärde jag mig många saker. Ett påstående som Craig förde fram var att ”ridning är konsten att bibehålla hästen mellan mig och jordens medelpunkt”. Kan ju låta självklart, men de självklara uppenbarar sig inte alltid på en gång. Det handlar om så mycket mer än att bara sitta kvar på hästen (om hästen inte befinner sig mellan mig och jordens medelpunkt är jag på väg att trilla av om jag inte redan gjort det!). Craig satte även en liten bok om Alexanderteknik (AT) i handen på mig, så när jag några år senare träffade en livs levande AT-lärare sög jag tag i henne direkt.

Bland mina första minnen av Maria är när hon i köket hos Carina i Piteå gav mig en lektion i hur man sitter på en stol. Och hur man sätter sig ner och reser sig upp. Om jag kunde detta? Ja, de beror ju på vad du menar med kan.... Ner på stolen kommer man ju alltid, och upp likaså. Men på vilket sätt? Maria var inte nöjd med hur jag använde min kropp, gav mig hemläxa och på den vägen är det.

När jag träffade Maria var min tanke i första hand att få hjälp med min egen kropp. Jag höll på att återhämta mig efter mitt andra diskbråck (nej, jag har inte fått mina diskbråck pga något hästrelaterat men det är en annan historia). Diskbråck är väldigt smärtsamma, både akut och under den ofta långa läkeprocessen. De verktyg jag fått från Maria har hjälpt mig tillbaka till en smärtfri vardag. AT är inget hokuspokus. Det är enkla och tydliga redskap för att låta skelettet göra sitt jobb gentemot tyngdkraften.

Väldigt snart efter att jag träffat Maria växte tanken fram att klassisk ridning och AT skulle vara en bra kombination. I min roll som instruktör hade och har jag stött på elever som jag ser behöver sträcka på sig, eller slappna av, men där direkta instruktioner av typen ”sträck på dig” och ”slappna av” inte ger något resultat. Inte för att eleven inte lyssnar, eller inte vill. Oftast tror de att de har gjort det jag ber om, men jag kan se att de inte förstått vad "slappna av" eller "sträck på dig" verkligen innebär.

Sagt och gjort. Maria och jag arrangerade vår första kurs tillsammans 2008 och det blev en succé! Maria gav AT-lektioner och jag ridlektioner. Resultatet blev exakt det som jag hoppats på, med ryttare som både sträckte på sig och slappnade av på ett utmärkt sätt!

Maria har i efterhand berättat att hon var lite orolig för att det hon förde fram i våra lektioner skulle motsäga varandra, men det gjorde det aldrig. Skälet till denna brist på motsägelser är så som vi förstår det att både AT och den klassiska ridningen i grund och botten utgår från en gemensam nämnare: skelettet och jordens dragningskraft på skelettet. Vi och våra hästar lever och verkar ständigt i detta tvång från jordens dragningskraft. En person eller en häst som rör sig lätt, smidigt, elegant och i balans, gör det gentemot jordens dragningskraft.

5 kommentarer:

  1. Jag blir lika glad varje gång det publiceras inlägg i den här bloggen!

    SvaraRadera
  2. Det gör mig och Maria glada att du blir glad, och att du gör dig besväret att tala om att du blir glad :) Vi hoppas vi kan fortsätta lika bra som vi börjat.

    MVH
    Lena och Maria

    SvaraRadera
  3. Tack för sitstipsen i förra inlägget. Synd att jag bor precis på mitten från er båda och således har mycket långt att åka, annars hade jag kommit på momangen. Jag lyssnade till Bent en gång och det var han som sa att det är inte alltid lämpligt med stora hästar åt små ryttare, där och då bestämde jag mig för att överlåta 1,70s hästen till min sambo och själv köpte jag en d-ponny. Det har gjort en enorm skillnad i min ridning. Ämnet är hur som helst intressant och jag läser gärna mer om sits. /elin

    SvaraRadera
  4. Åh, jag vill också ha en sån kurs i piteå! Men skulle nog vara svårt att få ihop till en full kurs när vi är så snåla ;) Kanske om ett år när jag och Zaga är igång igen :)

    SvaraRadera
  5. Jag håller med, det är alltid roligt när ni publicerar nya inlägg!

    SvaraRadera