ISES 2010: objektivt mäta hästens välfärd

För två veckor sedan skrev jag om min presentation vid ISES 2010 och då lovade jag att skriva om annan intressant forskning som presenterades där. Ett ämne som återkom i flera studier är hästens välfärd i samband med hantering och ridning. Vad forskarna studerar är om det går att mäta hästens välfärd på ett objektiv sätt.

Välfärd
Välfärd kan antingen ses som avsaknad av negativa upplevelsers, eller som förekomsten av positiva upplevelser. Vilken synsätt man än väljer, hur kan man bedöma om hästen har det otrevligt eller trevligt?

Fysiologiska parametrar
Vanliga parametrar som brukar mätas i detta sammanhang är:
Hjärtfrekvens – minskad hjärtfrekvens ses som positivt då hästen antas vara lugn och avslappnad när pulsen är låg
Kortisol – hormon vars halt kan mätas ex i hästens saliv. Utsöndras vid stress.

Så långt verkar allt enkelt och mätbart. Men studier har visat att motion och utlöst flyktbeteende ger samma fysiologiska utslag: alltså ökad hjärtfrekvens liksom ökad kortisolhalt. Alltså räcker det inte med att mäta fysiologiska parametrar är forskarnas slutsats. Vi måste även titta på hästen beteende.

Beteende
När forskare pratar om att bedöma hästen välfärd utifrån hur hästen beter sig, brukar det definiera välfärd som avsaknad av konfliktbeteende. Ett konfliktbeteende kan tex vara att hästen lägger öronen bakåt, slår med svansen, öppnar munnen, skyggar, slår bakut. Å andra sidan så verkar det inte räcka att enbart studera och tolka hästens beteende eftersom hästar även verkar kunna drabbas av sk inlärd hjälplöshet. Inlärd hjälplöshet innebär att hästen befinner sig i en situation som är obehaglig men trots det inte visar några konfliktbeteenden eftersom den lärt sig att det inte spelar någon roll.

När det gäller djur kan följande experiment illustrerar vad inlärd hjälplöshet är: En fisk simmar runt i ett akvarium. En genomskinlig glasvägg placeras mellan fisken och dess mat. Fisken kommer att simma in i väggen upprepade gånger för att nå maten men till slut ger den upp att försaka nå maten. Sen spelar det ingen roll i fall väggen tas bort, fisken försöker inte längre nå maten för den ”vet” att det inte går att simma dig.

En studie förslår att avsaknad av konfliktbeteende hos hästar som rids i roll-kur, hyperflexion eller LDP ("low-deep-round") beror på just inlärd hjälplöshet. Trots att andra mätbara parametrar indikerar att hästen inte har det bra (ex minskat luftintag pga ihoptryckta luftvägar och ökad hjärtfrekvens) så visar dessa hästar inga konfliktbeteenden.

Värmeutstrålning från ögonen
Forskargrupper har även tittat på infraröd värmeutstrålning från hästens ögonen. Denna utstrålning kan mätas med en speciell värmekänslig kamera. Exakt vad en minskning eller ökning betyder verkar dock vara lite svårt att avgöra eftersom olika studier kommit fram till olika slutsatser.

Välfärd - objektivt eller subjektivt?
Den forskare som avslutade konferensen var Camie Heleski från Michigan State University (du kan läsa hennes "abstract" på sid 48). Hon hävdar att vetenskap inte ensamt kan definiera vad som ska anses vara välfärd för hästar eftersom vetenskap aldrig är fri från värderingar och därmed inte är objektiv. Här håller jag helt och fullt med. Heliski skriver att vilka värderingar vi har påverkar hur vi definierar välfärd både för oss själva och för hästarna i vår omgivning. T. Grandin ska har sagt att om ett visst tillvägagångssätt inte anses vara acceptabelt för den ordinära flygplanspassageraren, spelar det i slutändan ingen roll vad vetenskapen kommer fram till. Det är inte bara din och min subjektiva bedömning avgör vad som är acceptabelt för hästens välfärd, utan även de som inte sysslar med hästar och som ”tittar in” utifrån. Detta är speciellt sant idag när forskningen inte kan ge entydiga svar på hur hästens välfärd objektivt kan bedömas.

Hur bedömer du din hästs välfärd när du rider?