Flow - avsaknad av rädsla?

Idrottare talar om flow (eller att vara i zonen) och hur man ska uppnå det. Att uppnå flow är önskvärt eftersom det ger en känsla av ökad närvaro i både nuet och i rörelsen.

I Alexandertekniken pratar vi om något som vi kallar skräck reflex och som är en ofrivillig rörelse i kroppen som orsakas av något som antingen skrämmer eller överraskar oss.

Reaktionen liknar den du skulle uppleva om du tog en dusch och vattnet visar sig vara iskallt. Du skulle dra huvudet nedåt och höja axlarna på samma gång, föra armarna intill sidan, flämta till och hålla andan för bråkdelen av en sekund. Hela kroppen stelnar till och din tankeprocess är blockerad.

Denna reaktion av rädsla är vanlig hos ryttare och kan utlösas av osäkerhet för vad hästen kan göra, hinderhöjden, hastigheten, rädslan för att misslyckas och allt annat som skrämmer oss. I det ögonblicket av anspänning kan vi inte röra oss, tänka eller agera. Vi är som förlamade och det gör att vi förlorar närvaron i ögonblicket och rörelsen. När spänningen släpper vi befinner vi oss i en situation som vi måste ta itu med. Vi har blivit följare istället för ledare.

När jag blev mamma kom Leif Läskig och Sigge Skräck in i mitt liv och mitt liv med hästar. Jag har fått arbeta med de effekter som rädslan hade på mig. I mitt fall tog det dessutom ett tag att överhuvudtaget förstå att jag var rädd. Jag var tvungen att erkänna min rädsla och för att kunna få medveten kontroll över de tankemekanismer som skapade oro i mig fick jag använda mig av inhibition och direction, det vill säga säga nej till rädslan och aktivt välja ett annat förhållningssätt.

Med vår nya häst utlöstes rädslan igen. Den kunskap jag hade i markhantering var inte tillräckligt för att hantera hennes starka och kraftfulla gester. Ed's besök i augusti var ett absolut måste för att ge mig kunskap och självförtroende att övervinna min rädsla och att fortsätta att arbeta vår unghäst.

Så nu, när jag kan hantera repgrimman och ledrepet utan att behöva titta på det, när jag blivit bättre på att positionera min kropp i förhållande till hennes, när mina fötter rör sig istället för att fastna av rädsla gör vi framsteg.

Jag har gått från att reagera på hennes beteende (läs: följ hennes nycker) till att få henne att följa mina initiativ. Hon hävdar fortfarande att det jag föreslår suger men eftersom jag inte längre rädd kan jag känna hennes reaktioner innan de äger rum. Jag är i ögonblicket och i rörelsen - jag är i ett flöde!

~~~~~~~~~~~

Sen kom detta mail via en AT-kollega till mig

--- But the articles from this blog (The quest for Equipoise) of two Swedish ladies are just brilliant. It's all about Classical horse riding and Alexander Technique (AT). And I think they have a lot to do with what we do at KaizenTao from a different perspective, especially what Thong has been teaching us the "magic" works.

You'll find jewels every where. Thanks for your post of a skeleton photo from that blog site a while back. That led me to the discovery of this treasure place.

Mitchell Wu

Jepp, ni gissade rätt - mungiporna nådde öronen!